Skolan spelar en central roll i att uppnå de globala målen i Agenda 2030, och svenska styrdokument föreskriver att hållbar utveckling ska prägla hela verksamheten. Forskning visar dock att skolledare uppfattningar och prioriteringar av lärande för hållbar utveckling (LHU) varierar, vilket påverkar dess praktiska genomförande.

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med skolledare och syftar till att undersöka deras syn på LHU samt identifiera faktorer som underlättar respektive försvårar arbetet.

Analysen visar att deltagarna i studien upplevde både möjligheter och utmaningar i samband med det undersökta fenomenet. Flera respondenter betonade vikten av tydlig kommunikation och samarbete, vilket framkom som avgörande faktorer för ett framgångsrikt resultat. Samtidigt identifierades brister i resurser och tidsramar som hinder för effektivt genomförande. Det framgick även att individuella erfarenheter och bakgrund påverkade tolkningen av situationen. Totalt sett indikerar analysen att behovet av ökad stödstruktur och kunskap är centralt för att förbättra framtida insatser inom området.

Slutsatsen är att skolledarens roll i arbetet med lärande för hållbar utveckling (LHU) är både centralt och komplex. Studien visar att skolledare bär ett stort ansvar för att driva hållbarhetsfrågor framåt, men saknar ofta tillräckligt stöd, tid och strukturer. Det finns en tydlig spänning mellan engagemang och praktiska begränsningar, där skolledare navigerar mellan policy krav och vardagens realiteter. Genom att lyfta deras egna perspektiv får vi en fördjupad förståelse för utmaningarna i arbetet. Resultaten pekar på behovet av stärkta stödsystem, utbildningsinsatser och vidare forskning för att möjliggöra ett mer hållbart ledarskap i skolan.

Schools play a crucial role in achieving the global goals of Agenda 2030, and Swedish national curricula state that education for sustainable development (ESD) should permeate all school activities. However, research shows that school leaders’ perceptions and priorities regarding ESD vary, which influences how it is implemented in practice.

This study is based on qualitative interviews with school leaders and aims to explore their views on ESD and to identify factors they perceive as facilitating or hindering its integration.

The analysis shows that the participants in the study experienced both opportunities and challenges related to the phenomenon under investigation. Several respondents emphasized the importance of clear communication and collaboration, which emerged as crucial factors for successful outcomes. At the same time, shortcomings in resources and time constraints were identified as obstacles to effective implementation. It also became evident that individual experiences and backgrounds influenced how the situation was interpreted. Overall, the analysis indicates that the need for increased structural support and knowledge is central to improving future efforts in the field.

The conclusion is that the role of school leaders in education for sustainable development (ESD) is both central and complex. The study shows that school leaders carry significant responsibility in advancing sustainability efforts, yet often lack sufficient support, time, and structural resources. There is a clear tension between personal commitment and practical constraints, where leaders must navigate policy demands and everyday realities. By highlighting their own perspectives, the study provides a deeper understanding of the challenges involved. The findings point to the need for stronger support systems, targeted training initiatives, and further research to enable more sustainable leadership in schools.