Arbetet som presenteras i rapporten omfattar en kvalitativ fallstudie som undersöker dialogisk undervisning inom matematik och naturvetenskap på högstadiet och gymnasiet. I dagens samhälle är det viktigt med djupgående kunskaper och kritiskt tänkande. Forskning visar att klassrumsdiskussioner är effektiva metoder för lärande eftersom de låter lärare se elevers kunskaper och elever dela perspektiv. Robin Alexander föreslår en modell för dialogisk undervisning beskriven i boken A Dialogic Teaching Companion (2020), där dialogisk undervisning definieras som ett sätt att undervisa som aktivt involverar elever i ett öppet och reflekterande utbyte av idéer och perspektiv, där elever uttrycker tankar, ställer frågor, följdfrågor, och bygger vidare på andras bidrag. Trots detta präglas undervisningen i praktiken ofta av korta frågor och snabba svar, särskilt inom matematik och naturvetenskap, där fokus kan ligga på ”rätt eller fel” snarare än förståelse. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning undervisningen i naturvetenskap och matematik är dialogisk, samt hur dialogiska praktiker uttrycks. Studien är en kvalitativ fallstudie baserad på delvis strukturerade intervjuer med 14 lärare i matematik och naturvetenskap, samt observationer med ljudinspelningar av lektioner. Datamaterialet transkriberades delvis med AI och analyserades tematiskt med en deduktiv ansats utifrån Alexanders sex principer, kompletterat med induktiva underteman. Forskningsetiska principer följdes, och studiens resultat är en fallstudie som inte kan generaliseras. Analysen visade att de flesta lärare aktivt strävar efter att implementera dialogiska principer, även om detta sker med varierande framgång och anpassningar beroende på ämne. Lärare försöker främja samarbete och trygga miljöer där alla elever får göra sin röst hörd. Dock upplever de betydande utmaningar som tidsbrist och examinationsformer som domineras av individuella prov, vilket skapar en krock med idealet om kollektivt lärande. Studien bekräftar att Alexanders (2020) ramverk är relevant för att förstå dialogisk undervisning i svenska matematik- och naturvetenskapsklassrum. För framtiden föreslås att professionell utveckling fokuserar på att utveckla lärares epistemiska mål och ideal, och att ytterligare forskning undersöker hur specifika strategier kan anpassas för att överkomma ämnesspecifika utmaningar samt utmaningar kopplade till normer. Det är av ytterligare intresse att studera hur Alexanders ramverk kan vidareutvecklas med teoretiskt stöd från andra forskningsfält, exempelvis Guy Brosseaus (2002) teori om didaktiska och a-didaktiska situationer, i syfte att optimera implementeringen av de mer utmanande principerna.

This thesis presents a qualitative case-study that investigates dialogic teaching in secondary 1and upper secondary 2 schools in Sweden. The theoretical framework used to analyse the data is Robin Alexanders model of dialogic teaching, as presented in his book A dialogic teaching companion (2020) where Alexander defines dialogic teaching as an interactive pedagogy where teaching encourages students to express thoughts, ask questions, follow up on and reflect on what has been said, exchange ideas and perspectives, build upon what others have said and fit this in to logical lines of thinking. Although research indicates that dialogic forms of teaching are effective methods of teaching, teaching is often characterized by interactions where quick questions and short answers are abundant whilst students true understanding is less attended to. Especially in science and mathematics there tends to be focus on what is right or wrong, rather than understanding. The purpose of the study is to investigate to what extent teaching in science and mathematics is dialogic and how dialogic practices are expressed in classrooms and in interviews with teachers. The data consists of sound recordings from 14 interviews with teachers, recordings and notes from classes in science and mathematics, and the transcripts of transliteration. This was subject of thematical analysis where Alexanders principles of dialogic teaching were analysed deductively and where inductive themes were found along the way as the analyse progressed. The analyse indicates that most teachers actively strive for implementing dialogic principles and try to establish environments which promote cooperation and trust, and where everyone can express themselves freely. However, teachers experience various challenges in doing so, i.e. norms, lack of time and forms of examination dominated by individual exams. The thesis suggests that future studies investigate possibilities of constructing professional development programs that aim to develop teachers’ epistemic ideals and goals. Challenges in creating norms that allow implementation of dialogical principles is another potential field of interest to investigate further, to find strategies that help teachers implement supportive norms. Future research could also look into the principles of dialogic teaching which have the most challenge in being implemented and seek support from other theories, such as Guy Brosseau´s theory of didactical and a-didactical situations, for a better understanding about what structures in classes that promote students to grow independency in learning and knowledge building.