Antalet elever med slutbetyg F i matematik i nionde klass är nästan tre gånger högre än i svenska (Svenska som andraspråk ej inkluderat) och nästan fem gånger högre än i engelska. Eftersom ett godkänt betyg i dessa tre ämnen är en förutsättning för grundläggande behörighet till gymnasiets nationella gymnasieprogram utgör skolkmatematiken en reell utmaning för många högstadieelever. Från att traditionellt ha betraktats som något utanför eleven har forskningen sedan slutet av 90-talet i större utsträckning börjat beakta elevernas inre processer (s.k. affective domain) i förhållande till matematikämnet. En rad olika metabegrepp har konstruerats och undersökts: till exempel identitet, motivation och engagemang. Arbetet som presenteras i rapporten omfattar en kvalitativ studie av niondeklassares engagemang i matematikundervisningen, så som det tolkas av Fredricks et. al (2004). Genom semistrukturerade intervjuer med tio elever i samma klass undersöks vilka spår av engagemang kopplat till matematikundervisningen som framträder hos eleverna, på vilket sätt engagemanget skiljer sig åt mellan elever och vilka anledningarna är till varför engagemanget skiljer sig åt. Analysen av intervjuerna tyder på att eleverna i studien generellt har en positiv inställning till skolmatematiken, men att den enskilda elevens engagemang inte bör betraktas som statiskt utan någonting mer komplext som förändras över tid och i hög utsträckning påverkas av yttre faktorer så som lärare, lektionsstruktur och privatliv. Slutsatsen av arbetet är att lärare bör beakta både elevens kunskap och elevens förhållande till matematikämnet: upplevt syfte med ämnet, personliga känslor inför ämnet och elevens uppfattning av sig själv.

The number of pupils with a final grade F in mathematics in ninth grade is almost three times higher than in Swedish (excluding Swedish as a second language) and almost five times higher than in English. Since a passing grade in these three subjects is a prerequisite for basic eligibility for the national upper secondary school program, school mathematics poses a real challenge for many secondary school students. From having traditionally been considered as something outside the student, research since the late 1990s has begun to take greater account of students' internal processes (so-called affective domain) in relation to the mathematics subject. Several different meta-concepts have been constructed and investigated: e.g. identity, motivation and engagement. The work presented in this report involves a qualitative study of ninth graders' engagement in mathematics education, as interpreted by Fredricks et. al (2004). Through semi-structured interviews with ten students in the same class, the study investigates what traces of engagement in mathematics education emerge among students, how engagement differs among students, and the reasons why engagement differs. The analysis of the interviews suggests that the students in the study generally have a positive attitude towards school mathematics, but that the individual student's engagement should not be considered static but something more complex that changes over time and is largely influenced by external factors such as teachers, lesson structure and private life. The conclusion of the work is that teachers should consider both the student's knowledge and the student's relationship to the mathematics subject: perceived purpose of the subject, personal feelings towards the subject and the student's perception of himself.