Käppalaförbundet driver Käppalatunneln och Käppalaverket, som renar avloppsvatten från elva medlemskommuner norr om Stockholm. Förbundet står inför stora utmaningar: skärpta reningskrav och en förväntad ökad belastning gör att de största investeringarna i organisationens historia nu planeras. En avgörande faktor för reningsverkets dimensionering och drift är temperaturen på avloppsvattnet, eftersom den biologiska reningsprocessen är både temperaturkänslig och kostnadsdrivande. Traditionellt påverkas temperaturen främst av säsongsvariationer, snösmältning och neder-börd—faktorer som redan är svåra att förutse. En ny osäkerhet har dock tillkommit genom Svenskt Vattens förslag till reviderade allmänna bestämmelser för vatten- och avloppsanläggningar (ABVA). Förslaget innebär att värmeåtervinning ur spillvatten inte längre ska kräva tillstånd, utan endast anmälan till VA-huvudmannen. I kombination med fastighetsägares växande intresse för att förbättra byggnaders energiprestanda kan detta leda till en okontrollerad spridning av värmeåtervinning, med risk för sänkta avloppstemperaturer som påverkar reningsresultatet och i värsta fall påskyndar behovet av nya investeringar.I projektet har förutsättningarna för värmeåtervinning inom medlemskommunerna analyserats. Med hjälp av termodynamisk modellering av Käppalatunneln och processmodellering av Käppalaverket har scenarier byggts upp för att bedöma konsekvenserna för både drift och långsiktig utbyggnadsplanering. Studerade scenarier omfattar såväl större centrala värmeåtervinningsanläggningar som lokala lösningar i flerfamiljshus. Intressentanalyserna visar att den faktiska utbyggnadstakten av tekniken sannolikt blir låg på kort sikt, men bör bevakas i takt med att energikraven på byggnader skärps. En viktig aspekt för VA-huvudmännen är att säkerställa att utgående avloppsvattentemperatur från fastigheterna inte blir för låg ut till ledningen i marken, något som kan föra med sig oönskade problem. Resultaten visar att alla scenarier leder till lägre temperaturer på avloppsvattnet jämfört med dagens situation. Simuleringarna av den planerade reningsprocessen för 2035 indikerar dock att Käppalaverket kan hantera förändringarna och fortsatt uppfylla kraven på långtgående kväverening, främst genom ökad användning av extern kolkälla. En jämförelse mellan värdet av återvunnen värme uppströms och de ökade driftkostnaderna vid Käppalaverket visar dessutom att samhällsnyttan är betydande: värmevärdet överstiger med god marginal de extra kostnaderna för reningsverket.