Wood has recently emerged as a primary alternative to traditional building materials such as concrete and steel, improving the sustainability of modern building construction. In timber engineering, the performance of connections plays an important role. Although adhesive bonding provides excellent load-bearing capacity, its applications is limited by strict environmental requirements. As a result, mechanical connections are more popular than traditional carpentry joints in modern construction. Therefore, investigating the size effect on the bonding strength of adhesively bonded timber joints is necessary, because it can contribute to the progress of adhesive bonding in practical applications. Because birch plywood and spruce glulam both are known for high mechanical strength, so they were used for experiments. The aim of this study was to examine how bonding strength changes with increasing adhesively bonded area. Furthermore, three different face grain angles and adhesive types were tested separately to compare the results and investigate the individual effects of adhesively bonded length and width on bonding strength. In this study, 118 specimens prepared with three different types of adhesives (PRF, Epoxy and 2C-PUR) and tested at three face grain angles (0°, 45°, and 90°), using the modified longitudinal compression shear mechanical equipment to analyse the effect of adhesively bonded area/ length/ width on bonding strength. The results show that bonding strength is influenced by adhesive type and adhesively bonded area. 2C-PUR showed the highest bonding strength, followed by PRF and Epoxy, which closely related with the shear modulus of the adhesives. Additionally, overall bonding strength decreased as adhesively bonded area increased, especially at 45°. Moreover, bonding strength was mainly influenced by adhesively bonded length rather than width, because of uneven shear distribution and defects.  

Trä har nyligen framträtt som ett primärt alternativ till traditionella byggmaterial som betong och stål, vilket förbättrar hållbarheten i modern byggnadskonstruktion. Inom träkonstruktion spelar förbandens prestanda en viktig roll. Även om limning ger utmärkt bärförmåga, begränsas dess tillämpningar av strikta miljökrav. Som ett resultat är mekaniska förband mer populära än traditionella snickerifogar i modern konstruktion. Därför är det nödvändigt att undersöka storlekens effekt på bindningsstyrkan hos limmade träfogar, eftersom det kan bidra till framstegen inom limning i praktiska tillämpningar. Eftersom björkplywood och granlimträ båda är kända för hög mekanisk hållfasthet, användes de för experiment. Syftet med denna studie var att undersöka hur bindningsstyrkan förändras med ökande limmad area. Dessutom testades tre olika vinklar mellan last och plywood och limtyper separat för att jämföra resultaten och undersöka de individuella effekterna av limmad längd och bredd på bindningsstyrkan.  I denna studie testades 118 prover framställda med tre olika typer av lim (PRF, epoxi och 2C-PUR) och testade vid tre vinklar mellan last och plywood (0°, 45° och 90°). De testades med hjälp av modifierad längsgående kompressions- och skjuvmekanisk utrustning för att analysera effekten av den limmade ytan/längden/bredd på bindningsstyrkan. Resultaten visar att bindningsstyrkan påverkas av limtyp och limmade ytor. 2C-PUR visade den högsta bindningsstyrkan, följt av PRF och epoxi, vilka var nära relaterade till limmets skjuvmodul. Dessutom minskade den totala bindningsstyrkan när den limmade ytan ökade, särskilt vid 45°. Dessutom påverkades bindningsstyrkan huvudsakligen av den limmade längden snarare än bredden, på grund av ojämn skjuvfördelning och defekter.