Detta projekt har fokuserat på inbyggd klimatpåverkan hos byggnader, i ljuset av den pågående regelutvecklingen om klimatdeklaration av byggnader. Flera delstudier har genomförts baserat på data om resursanvändning från ett större antal nybyggnads- respektive renoveringsprojekt. Inbyggd klimatpåverkan under hela livscykeln beräknades för nya byggnader vilket synliggjorde hur byggskedets klimatpåverkan dominerar livscykelns klimatpåverkan. Det betyder att en utvidgning av det svenska regelverkets klimatdeklaration till att omfatta hela livscykeln troligen inte skulle leda till väsentligt annorlunda styrning än idag. Vidare undersöktes sambandet mellan byggnadsegenskaper och klimatpåverkan på byggdelsnivå. Studien gav inget ytterligare stöd för att låg klimatpåverkan för byggskedet skulle kunna innebära lägre ljud- eller energiprestanda. Däremot betonades den komplexa relationen mellan byggnadsdesign och klimatpåverkan, vilket förstärker vikten av tidiga klimatberäkningar för att optimera utformningen i det enskilda projektet. Sammantaget visar dessa resultat att beräkningsmetodiken i det svenska regelverket för klimatdeklarationer kan betraktas som effektiv för att ge styrsignaler mot minskad klimatpåverkan iett livscykelperspektiv. Dock behöver klimatkrav kompletteras med andra prestandakrav som kan lägga en god grund för att minimera framtida klimatpåverkan. En annan delstudie jämförde byggskedets klimatpåverkan med andra miljö- och resursindikatorer. Resultaten visar att fler indikatorer bör beaktas framöver, även om osäkerheterna i dessa miljödata i nuläget försvårar robusta slutsatser om huruvida ensidigt fokus på klimatpåverkan riskerar att ge andra negativa miljöeffekter. Utvecklingen med klimatberäkningar i branschen kan dock förväntas bidra till ökat intresse för kunskapsuppbyggnad om annan miljöpåverkan, såsom biodiversitet och resursutarmning, vilket kan öka efterfrågan på tillförlitliga miljödata.Projektet inkluderade också en analys av ett större antal renoveringsprojekt. Här syntes stor variation i inbyggd klimatpåverkan, beroende på typen och omfattningen av åtgärder. Därför är generella referensvärden för renoveringsprojekt svåra att fastställa. Istället föreslås att referensvärden tas fram per åtgärdstyp, vilket kan underlätta identifiering av reduktionsmöjligheter och stötta klimatkrav vid renovering.Avslutningsvis konstateras att kunskapen om klimatpåverkan från nya byggnader är relativt god, men att det finns behov av fortsatt utveckling kring de delar som ännu inte täcks av det svenska klimatdeklarationsregelverket. Fortsatt arbete bör också inriktas på att skapa bättre förståelse för utvärdering och strategier för minskad klimatpåverkan på beståndsnivå. På så sätt kan också andra klimatstrategier bättre synliggöras som är nödvändiga för att få ner de totala utsläppen till en nivå som kan betraktas som hållbar.

This project focused on embodied greenhouse gas emissions (GHGe) in buildings, in light of ongoing regulatory developments regarding climate declarations for buildings. Several sub-studies were conducted using data on resource use from a large number of new-build and renovation projects.Embodied GHGe was calculated across the full life cycle for new buildings, showing that the modules A1-A5 dominate the building’s overall climate impact. This suggests that extending the Swedish regulatory framework for climate declarations to cover the full life cycle would likely not result in significantly different steering effects than today. Additionally, the relationship between a number of building characteristics and embodied GHGe at component level was examined. The study found no evidence that low embodied emissions compromises acoustic or energy performance. However, it highlighted the complex relationship between building design and climate impact, underlining the importance of early-stage calculations to optimize the design for the specific project.Overall, the results suggest that the current Swedish methodology for climate declarations is effective in signaling reductions in climate impact from a life-cycle perspective. However, climate requirements should be complemented with other performance criteria that help to lay a solid foundation for minimizing future emissions.Another sub-study compared embodied GHGe with other environmental and resource indicators. The findings indicate that additional indicators should be considered going forward. However, data uncertainties currently limit the ability to draw robust conclusions about potential negative side effects of a narrow focus on climate impact alone. Nevertheless, the growing use of climate calculations in the sector will potentially drive interest in broadening the understanding of other environmental impacts, such as biodiversity loss and resource depletion. This, in turn, may drive demand for more reliable environmental data.The project also analyzed a large number of renovation projects, revealing considerable variation in embodied GHGe depending on the type and extent of interventions. As a result, establishing general reference values for renovations is difficult. Instead, the study suggests developing reference values per intervention type, which could support identifying reduction potentials and shaping climate requirements in renovation projects.In conclusion, while knowledge of embodied GHGe in new Swedish buildings is relatively strong, further development is needed for components and activities not yet covered by the Swedish regulatory framework for climate declarations. Future efforts should also aim to improve understanding of climate impact evaluation and reduction strategies at the building stock level, making room for a higher diversity of low-carbon strategies, which is essential to achieving profoundly sustainable emission levels.