Local authorities face ambitious climate targets under tight budgets, requiring tools to prioritize actions by cost-effectiveness beyond simple financial metrics. This thesis introduces a methodology for calculating “socio-economic abatement cost”, the cost per ton of CO₂ avoided that integrates non-market environmental externalities, to guide investment decisions. The approach extends traditional abatement cost analysis by monetizing co-benefits (e.g.improved air quality, public health gains) and external costs using Life Cycle Assessment (LCA) data and economic valuation coefficients.

A case study on Grenoble Alpes Métropole illustrates the method through three emissions-reduction measures: building energy retrofits, heating system upgrades (boiler replacement), and electric vehicle adoption, compared against baseline scenarios. Accounting for externalities significantly alters abatement costs results, indicating net societal benefits. For example, building retrofits yielded roughly –1,233 € per tCO₂e avoided when health and environmental co-benefits are monetized, versus a positive total cost per ton under a conventional calculation. All three measures turned out to have negative socio-economic abatement costs, meaning their overall benefits to society outweigh their costs. A sensitivity analysis (varying carbon price, benefit valuations, energy costs) confirmed the robustness of the model while underlining the importance of regularly updating key assumptions.

Overall, the thesis demonstrates that a holistic abatement cost framework that internalizes externalities gives local authorities a more accurate basis for prioritizing climate actions, often revealing “no-regret” investments with net positive social returns. Further research is needed to improve the monetization of LCA indicators and reduce uncertainties inherent to this framework.

Lokala myndigheter står inför ambitiösa klimatmål med begränsade budgetar, vilket kräver verktyg för att prioritera åtgärder utifrån kostnadseffektivitet utöver enkla finansiella mått. Denna avhandling introducerar en metodik för beräkning av ”socioekonomiska åtgärdskostnader”, kostnaden per ton undvikna koldioxidutsläpp som integrerar icke-marknadsmässiga externa miljöeffekter, för att vägleda investeringsbeslut. Metoden utvidgar den traditionella analysen av åtgärdskostnader genom att monetarisera samverkande fördelar (t.ex.förbättrad luftkvalitet, förbättrad folkhälsa) och externa kostnader med hjälp av livscykelanalys (LCA) och ekonomiska värderingskoefficienter.

En fallstudie om Grenoble Alpes Métropole illustrerar metoden genom tre åtgärder för utsläppsminskning: energirenovering av byggnader, uppgradering av värmesystem (byte av värmepannor) och införande av elfordon, jämfört med baslinjescenarier. Att ta hänsyn till externa effekter förändrar avsevärt resultaten av åtgärdskostnaderna, vilket indikerar nettovinster för samhället. Till exempel gav byggnadsrenoveringar ungefär –1 233 euro per undvikna ton koldioxidekvivalenter när hälso- och miljöfördelar monetariserades, jämfört med en positiv total kostnad per ton enligt en konventionell beräkning. Alla tre åtgärderna visade sig ha negativa socioekonomiska åtgärdskostnader, vilket innebär att deras totala fördelar för samhället uppväger kostnaderna. En känslighetsanalys (varierande koldioxidpris, nyttobedömningar, energikostnader) bekräftade modellens robusthet och underströk vikten av att regelbundet uppdatera viktiga antaganden.

Sammantaget visar avhandlingen att ett holistiskt ramverk för åtgärdskostnader som internaliserar externaliteter ger lokala myndigheter en mer exakt grund för att prioritera klimatåtgärder, vilket ofta avslöjar ”noregret”-investeringar med netto positiva sociala avkastningar. Ytterligare forskning behövs för att förbättra monetariseringen av LCA-indikatorer och minska osäkerheterna som är förknippade med detta ramverk.