The European Union’s commitment to achieving climate neutrality by 2050 has placed industrial decarbonization and energy efficiency at the core of its strategic priorities. In this context, industries are required to significantly reduce greenhouse gas emissions while preserving economic competitiveness and operational performance. This study investigates both the technical and non-technical levers available to support effective industrial decarbonization and energy management within the European regulatory framework.

Drawing on real-world case studies conducted in France during an internship at OID Consultants, this work is grounded in practical applications of carbon accounting methodologies, regulatory energy audits, and energy performance modelling to quantify emission reduction potentials. The analysis highlights the impact of energy efficiency improvements, electrification of thermal processes, waste heat recovery, renewable energy integration, and circular economy strategies.

The study was therefore carried out from a consultant’s perspective rather than a purely academic research standpoint, providing a highly operational and pragmatic view of the analyses conducted and the solutions proposed in response to the research question.

While significant technical potential for emission reductions is identified—particularly in relation to achieving the 2030 intermediate targets—the findings demonstrate that implementation is often constrained by financial, organizational, and regulatory barriers.

The study ultimately concludes that decarbonization is not solely a technical challenge, but a systemic transformation requiring coordinated action at economic, organizational, and institutional levels. Integrating sustainability into engineering practice is essential to ensure that technological progress aligns with long-term climate objectives and effectively supports the transition toward a low-carbon future.

Europeiska unionens åtagande att uppnå klimatneutralitet senast 2050 har gjort industriell avkarbonisering och energieffektivitet till centrala strategiska prioriteringar. I detta sammanhang måste industrin kraftigt minska sina utsläpp av växthusgaser samtidigt som den bibehåller ekonomisk konkurrenskraft och operativprestanda.

Denna studie undersöker både tekniska och icke-tekniska åtgärdsområden som kan stödja en effektiv industriell avkarbonisering och energihantering inom ramen för det europeiska regelverket. Med utgångspunkt i verkliga fallstudier genomförda i Frankrike under enpraktikperiod hos OID Consultants bygger arbetet på praktisk tillämpning av metoder för koldioxidredovisning, lagstadgade energikartläggningar och modellering av energiprestanda för att kvantifiera potentialen för utsläppsminskningar. Analysenbelyser effekten av energieffektiviseringsåtgärder, elektrifiering av termiska processer, återvinning av spillvärme, integration av förnybar energi samt strategier för cirkulärekonomi.

Studien har därmed genomförts ur ett konsultperspektiv snarare än ur ett strikt akademiskt forskningsperspektiv, vilket ger en operativ och pragmatisk syn på de analyser som genomförts och de lösningar som föreslagits för att besvara forskningsfrågan.

Även om en betydande teknisk potential för utsläppsminskningar identifieras –särskilt i förhållande till att nå delmålen för 2030 – visar resultaten att genomförandet ofta begränsas av finansiella, organisatoriska och regulatoriska hinder.

Studien drar slutligen slutsatsen att avkarbonisering inte enbart är en teknisk utmaning, utan en systemisk omställning som kräver samordnade insatser på ekonomisk, organisatorisk och institutionell nivå. Att integrera hållbarhet i ingenjörspraxis är avgörande för att säkerställa att teknisk utveckling ligger i linje med långsiktiga klimatmål och effektivt stödjer övergången till en koldioxidsnål framtid.