Bakgrunden till denna studie är forskning som visar att vanligt förekommande former av lärares kompetensutveckling inte nödvändigtvis leder till förbättrade elevresultat och i vissa fall kan ha negativa effekter. De visar att elevers resultat i naturvetenskap stagnerat sedan 2003, samtidigt som elevers motivation och självförtroende i ämnet har minskat. Detta väcker frågor om hur kompetensutveckling bör organiseras för att bli meningsfull i undervisningens praktik. 

Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ design och bygger på en enkät riktad till lärare inom det naturvetenskapliga ämnesområdet samt semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare i fysik och kemi. Därutöver presenteras en preliminär version av en strategier för kompetensutveckling för två skolledare inom en kommunal skolorganisation. Intervjumaterialet har analyserats med en tematisk analysmodell. 

Resultaten visar att lärare efterfrågar praktiska och cykliska former av professionellt lärande där kollegial analys, prövning och återkoppling utgör centrala inslag. Avgörande hinder är brist på tid, begränsade organisatoriska strukturer samt en ökande tendens att förlägga ansvaret för kompetensutveckling på den enskilda läraren utanför ordinarie arbetstid. Skolledare betonar vikten av psykologisk trygghet och extern expertis för att möjliggöra meningsfull kompetensutveckling. 

Studien visar att lärare och skolledare lyfter strukturerad återkoppling, kollegiala normer och långsiktig organisering som viktiga förutsättningar för att kompetensutveckling ska kunna omsättas i undervisningspraktiken. Studien resulterade även i ett strategiförslag med organisatoriska rekommendationer för att stödja hållbar kompetensutveckling.

The background to this study is research showing that commonly used forms of teacher professional development do not necessarily lead to improved student outcomes and may, in some cases, have negative effects. At the same time, Swedish students’ results in science have stagnated since 2003, alongside declines in motivation and selfconfidence. This raises questions about how professional development should be organized to become meaningful in classroom practice. 

The study employed a mixed-method design and is based on semi-structured interviews with eight upper secondary school teachers of physics and chemistry, as well as a focus group interview with two school leaders within a municipal school organization. The material was analyzed using thematic analysis. 

The results show that teachers request practical and cyclical forms of professional learning in which collegial analysis, experimentation, and feedback are central. Key obstacles include lack of time, limited organizational structures, and an increasing tendency to place responsibility for professional development on individual teachers outside their regular workload. School leaders highlight the importance of psychological safety and external expertise in enabling meaningful competence development. 

The study shows that teachers and school leaders highlight structured feedback, collegial norms, and long-term organisation as important prerequisites for professional development to be translated into teaching practice. The study also resulted in a strategy proposal containing organisational recommendations to support sustainable professional development.