Maintenance work in train depots may generate airborne contaminants through activities such as welding, grinding, plasma cutting, mechanical maintenance, and operation of dieseldriven locomotives. Workers performing these activities may therefore be exposed to airborne particles, particle-bound metals, and combustion-related pollutants under varying workplace conditions. The aim of this study was to investigate occupational exposure to airborne contaminants in train maintenance depots, with particular focus on factors influencing exposure levels during normal maintenance work. 

Field measurements were conducted at five train depots operated by Euromaint, one of Sweden's largest train maintenance companies. The study applied a multi-method approach consisting of personal filter-based sampling of inhalable particulate matter and particlebound metals, direct-reading particle monitoring using a pDR-1000 instrument, stationary measurements of diesel-related contaminants (CO and NO₂), workplace observations, task logging, and unstructured interviews with workers. Measured concentrations were interpreted in relation to occupational exposure limit values specified in AFS 2023:14. 

The results demonstrated that worker exposure varied substantially depending on work tasks, workplace conditions, ventilation characteristics, and work practices. Iron, copper, and manganese were the metals most consistently identified in the filter samples and generally occurred at the highest concentrations. Most calculated full-shift exposure concentrations remained below the applicable occupational exposure limit values, although one iron measurement and one copper measurement exceeded their corresponding limit values. Direct-reading measurements showed that the highest short-term exposure peaks were associated with grinding, plasma cutting, brushing, compressed-air cleaning, filter replacement, and disturbance of accumulated dust deposits. Diesel locomotive operation generated detectable short-term increases in NO₂ and CO concentrations, particularly in enclosed depot environments. 

The study further demonstrated that exposure conditions were influenced not only by emission-generating work tasks, but also by workplace layout, ventilation performance, cleaning practices, worker positioning. In addition, observations and interviews indicated variation in the use of personal protective equipment between workers. The findings highlight the importance of evaluating task-specific exposure peaks and workplace factors in addition to full-shift average concentrations when assessing occupational exposure in train maintenance environments. The results can provide a basis for improved occupational hygiene risk assessment and support preventive measures aimed at reducing worker exposure to airborne contaminants in train depots. 

Underhållsarbete i tågdepåer kan generera luftföroreningar genom aktiviteter såsom svetsning, slipning, plasmaskärning, mekaniskt underhåll och drift av dieseldrivna lokomotiv. Arbetstagare som utför dessa aktiviteter kan därför exponeras för luftburna partiklar, partikelbundna metaller och förbränningsrelaterade föroreningar under varierande arbetsmiljöförhållanden. Syftet med denna studie var att undersöka yrkesmässig exponering för luftföroreningar i tågunderhållsdepåer, med särskilt fokus på faktorer som påverkar exponeringsnivåerna under normalt underhållsarbete. 

Fältmätningar genomfördes vid fem tågdepåer som drivs av Euromaint, en av Sveriges största tågunderhålls företag. Studien tillämpade blandade datainsamlingsmetoder bestående av personburen filterbaserad provtagning av inhalerbart damm och partikelbundna metaller, direktvisande partikelmätningar med ett pDR-1000-instrument, stationära mätningar av dieselrelaterade föroreningar (CO och NO₂), arbetsplatsobservationer, aktivitetsloggning samt ostrukturerade intervjuer med arbetare. De uppmätta koncentrationerna tolkades i relation till de hygieniska gränsvärden som anges i AFS 2023:14. 

Resultaten visade att personalens exponering varierade avsevärt beroende på arbetsuppgifter, arbetsmiljöförhållanden, ventilationsförhållanden och arbetsmetoder. Järn, koppar och mangan var de metaller som mest konsekvent identifierades i filterproverna och förekom generellt i de högsta koncentrationerna. De flesta beräknade heldagsexponeringarna låg under tillämpliga hygieniska gränsvärden, även om ett järnvärde och ett kopparvärde överskred sina respektive gränsvärden. Direktvisande mätningar visade att de högsta kortvariga exponeringstopparna var associerade med slipning, plasmaskärning, borstning, rengöring med tryckluft, filterbyte och omrörning av ackumulerat damm. Drift av diesellokomotiv genererade mätbara kortvariga ökningar av NO₂- och CO-koncentrationer, särskilt i slutna depåmiljöer. 

Studien visade att exponeringsförhållandena inte enbart påverkades av emissionsgenererande arbetsmoment, utan även av arbetsplatsens utformning, ventilationsprestanda, rengöringsmetoder, arbetspositionering i förhållande till emissionskällor samt användning av personlig skyddsutrustning. Resultaten visar vikten av att utvärdera uppgiftsspecifika exponeringstoppar och arbetsplatsrelaterade faktorer utöver heldagsmedelvärden vid bedömning av yrkesmässig exponering i tågunderhållsmiljöer. Resultaten kan bidra till förbättrade yrkeshygieniska riskbedömningar och stödja förebyggande åtgärder för att minska arbetstagares exponering för luftföroreningar i tågdepåer.