Utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken har gjort det möjligt för museer och 

andra kulturarvsinstitutioner att förändra de traditionella sätt som kulturarvet och kulturmiljöer beskrivs och förmedlas. Det är idag möjligt att förbinda platser med varandra, med ljud och bild i 

realtid, vilket skapar möjlighet att förlänga museibyggnader till de specifika kulturmiljöer och platser som museiverksamheten har koppling till. Föreliggande skrift kan ses som en kortfattad introduktion till detta sätt att arbeta och innehåller en beskrivning av ingående och påverkande komponenter och en liten exempelsamling. Arbetet syftar till inspiration och kunskapsspridning för planering och praktiskt genomförande av medieringssituationer. Målgruppen är museer, utställningsproducenter, arkitekter, AV- och medietekniker vilka erbjuds konkreta uppslag för eget utförande och för upphandlingssituationer inom musei- och kulturarvssektorn.