KTH har infört en ny utbildningsstruktur, som innebär att de två sista åren på civilingenjörsutbildningen utgörs av masterprogram samt att studenterna ska vara behöriga att ta ut en kandidatexamen efter tre års studier. Man kan därmed säga att både kandidat och master ligger inbäddade i den femåriga civilingenjörsutbildningen. Kombinationen av utbildningsprogram, examina och utbildningsmål väcker några principiellt intressanta frågeställningar med långtgående konsekvenser för ingenjörsutbildningen. Vi har analyserat dessa frågeställningar och identifierat att vi står inför ett strategiskt vägval där det nu gäller att långsiktigt slå vakt om ingenjörsutbildningens värde som professionsutbildning. En väl genomförd implementering av den nya utbildningsstrukturen kan förena vetenskaplighet med ingenjörsmässighet och därmed väsentligt stärka ingenjörsutbildningen.