Supermarkets have a high energy demand where almost half of the energy is used within the refrigeration system. The refrigeration system utilises a cycle where heat is taken and rejected. The rejected heat could be recovered and utilised for other purposes, such as covering internal heating demand or be exported to other facilities. Implementation of heat recovery could create business opportunities between the supermarket and other actors involved. The aim of this thesis was to investigate the potential for heat export from the refrigeration system insupermarkets to neighbours. Case studies were conducted on three different supermarkets in Sweden. This project evaluated field measurements for the current heat recovery within the systems, investigated heat recovery during optimal operation conditions as well as a techno-economic analysis of the heatrecovery system. All three supermarkets within the study recovered heat in the current configuration. In both CG Ytterby and CG Eskilstuna, the recovered heat covered the majority of the internal heating demand. Nevertheless, there was a great potential to recover more heat, since most of the heat was rejected through the gas cooler. The system was also limited by the discharge pressure and the return temperature in the heat recovery unit. The techno-economic analyses indicated that all supermarkets had the potential to cover both internal heating demand with the recovered heat, as well as produce excess to export. It was observed to be more profitable to disconnect from the DHN and become self-sufficient. Heat export from supermarkets would create new innovative business models which can be profitable for both the supermarket and the heat consumer. To produce excess heat, the system had to operate at optimal conditions, increasing electricity usage and hence associated operational costs. This demonstrated the importance of revenues to make it an economically feasible solution.

Livsmedelsbutiker har ett högt energibehov där nästan hälften av energin används i kylsystemet. Kylsystemen använder sig av en cykel där värme tas upp och avges. Den värme som avges kan återvinnas och användas för andra ändamål, till exempel för att täcka internt värmebehov eller exporteras till andra fastigheter och därmed skapa affärsmöjligheter för livsmedelsbutiken. Syftet med examensarbetet var att undersöka potentialen för export av värme från kylsystemet i livsmedelsbutiker. Fallstudier genomfördes för tre olika livsmedelsbutiker i Sverige. Projektet utvärderade fältmätningar för aktuell värmeåtervinning inom systemen, undersökte värmeåtervinning under optimala driftförhållanden samt utförde en teknisk-ekonomisk analys av värmeåtervinningsystemet. Livsmedelsbutikerna i studien återvann värme i den nuvarande konfigurationen. I både CG Ytterby och CG Eskilstuna täckte den återvunna värmen större delen av det interna värmebehovet och det fanns en stor potential att återvinna mer värme, eftersom majoriteten av värmen släpps ut genom gaskylaren. Systemet begränsades även av trycket efter kompressorerna och returtemperaturen i värmeåtervinningsenheten. De teknoekonomiska analyserna visade att alla livsmedelsbutiker hade potential att täcka internt värmebehov med den återvunna värmen, samt producera överskott för export. Det var även observerat att vara mer lönsamt att koppla från fjärrvärmenätverket och bli självförsörjande. Export av värme från livsmedelsbutiker skapar nya innovativa affärsmodeller som kan vara lönsamma för både livsmedelsbutiker och värmekonsumenter. För att producera överskottsvärme var systemet tvunget att drivas under optimala förhållanden, vilket ökade elanvändningen och därmed tillhörande driftskostnader. Detta visade på vikten av intäkter för att göra det till en ekonomiskt genomförbar lösning.