The research and development of data visualizations to support power grid operation faces a number of challenges. Increasing data complexity place high demands on both operators and the visual tools used to achieve their tasks. While new visualization approaches continue to emerge, many are insufficiently evaluated in terms of how they function in practical contexts. This thesis presents a user-centered approach to evaluating power grid data visualizations by investigating how users’ decision-making process is shaped and supported by interface layout and interaction design. A prototype simulating a power grid system was developed and controlled through two contrasting interfaces. A mixed methods approach was used by conducting a user study with 16 participants, tasked with solving power redispatching tasks in a constrained network grid. Results found that while user strategy was in large part the same across interfaces, key design elements such as layout complexity, control, and visual mapping supported or stifled the decision-making process of users, and in turn the overall usability of the system.

Utveckling av datavisualiseringar för att stödja övervakning och kontroll av elektriska kraftnät står inför ett antal utmaningar. Den växande datakomplexiteten kräver mer av de verktyg som operatörer använder för att utföra deras arbete. Trots att forskare presenterar nya visualiseringar för att bättre spegla kraftnätet, utvärderas de inte i hur de möter användarnas krav i en praktisk kontext. Den här uppsatsen tar ett användarcentrerat perspektiv i utvärderingen av kraftnätsvisualiseringar, genom att undersöka hur användares beslutsprocesser formas och stöds av gränssnittens layout och interaktionsdesign. En prototyp utvecklades för att simulera ett kraftnätssystem, som kunde styras via två motstående gränssnitt. En användarstudie med både kvantitativa och kvalitativa metoder genomfördes, där 16 deltagare fick i uppgift att lösa omdirigeringsuppgifter i en begränsad nätstruktur. Resultaten visar att användarnas övergripande strategier inte skiljde sig mellan gränssnitten, men att centrala designelement såsom layout, kontroll, och koder stödde eller försvårade användarnas beslutsfattande, vilket i sin tur påverkade systemets övergripande användbarhet.