The purpose of this thesis is to analyse how bank branch closure has affected the formation of new firms and to explore the varying local relationships between the accessibility of bank branches and new firm formation in 290 Swedish municipalities. In the first paper, the effect of bank branch closure is examined through spatial econometric analysis, in particular, the fixed effects and the random effects spatial panel models. The findings of the first paper show that an increase in the weighted distance to the nearest bank branches due to bank branch closure negatively affects new firm formation, based on the random effects spatial panel model. The analysis also shows that spatial effects should be included in the analysis due to spill-over effects from neighbouring municipalities. In the second paper, the varying relationships between new firm formation and its determinants in 290 Swedish municipalities are examined through Geographically weighted regression (GWR). Mostly positive relationships with new firm formation are shown for firm density, human capital level, industry diversification level and percentage of immigrants living in the area. In contrast, mostly negative relationships are shown for weighted mean distance to the nearest bank branches, establishment size, unemployment rate, industry specialization. Spatially constrained multivariate clustering is also applied to group municipalities with similar conditions. Patterns in the industry composition and the location attributes are analysed for each cluster.

Syftet med denna avhandling är att analysera hur nedläggningen av bankkontorpåverkar frekvensen av nystartade företag och undersöker sambandet mellannystartsfrekvens och avståndet till närmaste bankkontor i Sveriges 290 kommuner.I avhandlingens första artikel studeras effekten av kontorsnedläggelse genom enrumslig ekonometrisk analys och rumsliga panel modeller. Resultaten visar att enökning av avståndet till närmaste bankkontor har en negativ påverkan pånyföretagandet. Vidare ger analysen vid handen att spatiala effekter bör inkluderasi analysen då det förekommer spill-over effekter från närliggande kommuner. Iavhandlingens andra artikel undersöks hur frekvensen av nystartade företag iSveriges 290 kommuner påverkas av ett antal olika faktorer, med hjälp av engeografiskt viktad regressionsmodell. Analysen visar att antalet befintliga företag,humankapital, näringslivets diversifiering, samt andelen invandrare, har ett positivtsamband med nystartsfrekvensen. Däremot finns det ett negativt samband mellannystartsfrekvens och avståndet till närmaste bankkontor, storleken bland debefintliga företagen, arbetslöshet och näringslivets specialisering. En multivariatklusteranalys har också genomförts där kommunerna fördelats över kluster medliknande egenskaper, där de ingående kommunerna har liknande förutsättningaroch strukturer.