Efter ett antal omgångar av kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) ser vi hur studenter med svenska som andraspråk generellt har större svårigheter att lyckas genomföra lärarutbildningen inom avsedd tidsram, jämfört med studenter med svenska som förstaspråk. Problemen handlar inte om ämneskunskaper utan om förmågor inom akademiskt skrivande och tillgodogörande av ordrik akademisk litteratur. Av tradition förväntas goda kunskaper i svenska inom lärarutbildningar liksom inom många andra akademiska utbildningar. Lärarutbildningen innefattar dessutom strukturer i form av seminarier, reflekterande skrivuppgifter, hemtentamina etc., metoder som hos vissa studenter kan upplevas främmande och ovana.Projektets syfte är att utveckla insikter hos ett arbetslag inom högre utbildning, genom fortbildning i seminarieform, för att åstadkomma förändringar inom kurser så att bland andra studenter med svenska som andraspråk i högre grad får förutsättningar att nå godkänd nivå. Arbetslaget arbetar till största delen inom ramen för lärarutbildningar varför projektet till sitt innehåll bland annat tar utgångspunkt i Bigestans (2015; 2018) studier av ULV-utbildning men även i Bayatis (2014) forskning om synen på studenters språkhantering och rasistiska föreställningar som framträder inom lärarutbildningar.Projektets upplägg med seminarier baseras på forskning om kollektivt lärande och lärande i social interaktion inom arbetsorganisationer samt med inspiration från Simons & Ruijters (2001) och deras tredelade modell för arbetsrelaterat lärande. Vi låter deltagarna ta utgångspunkt i erfarenheter från praktiken (den egna lärarutbildningen), från relevant forskning (föreläsningar och litteratur) och bidra till den gemensamma organisationen genom att vidareutveckla pågående kurser. Intentionen är att seminariedeltagarna tillsammans kan skapa ny kunskap, att ett kollektivt lärande utvecklas genom att individuella perspektiv överskrids.Fortbildningsprojektet består av en inledande föreläsning (Bigestans) och tre uppföljande seminarier med följande teman: kursinnehåll, examinationsmoment och konkreta undervisningssituationer. Inför seminarierna läser deltagarna litteratur, under seminarierna diskuteras frågeställningar formulerade med syfte att utmana och stimulera reflekterande. Dessutom behandlas konkreta frågeställningar kopplade till de kurser som deltagarna valt att utveckla. Vid respektive träff samlas exit-tickets in med syfte att få inblick i deltagares reflektioner och slutsatser.107Efter det sista seminariet fyller deltagarna i en enkät med syfte att utvärdera projektet. De kurser som utvecklats under seminarieserien analyseras, med syftet att se hur innehåll, examinationsformer och litteratur förändrats. Resultatet visar hur deltagarna utvecklar nya lärdomar om och begrepp kopplade till situationen för studenter med svenska som andraspråk och hur de erhåller nya insikter om hur kurser kan genomföras. Ett av resultaten visar sig vara behovet av ytterligare fortbildning inom rollen som handledare inom självständiga arbeten.