The Swedish government and the Swedish Association of Local Authorities and Regions, cametogether on a vision that Sweden will be the most advanced country in offering opportunities fordigitalization and e-health by the year of 2025. Self-monitoring is one aspect that can digitizeworkflow in healthcare.

This master thesis sought to investigate the opportunities and restrictions when implementingself-monitoring for heart failure patients in Swedish healthcare. Starting from the holisticperspective as an analysis of the clinician’s interest and the need for self-monitoring systemsby conducting a mixed method approach. Surveys were sent out to different county councilsin Sweden working with heart failure patients, and interviews were conducted withrepresentatives from primary care, specialist care, and advanced home health care. Secondly,interviews were conducted with stakeholders from the field of implementation in order togather qualitative results on the organizational, legal, and technical influencing factors,challenges, and requirements in Swedish healthcare. The qualitative data were processedthrough thematic analysis and the quantitative data was processed through descriptive analysis.

The results gathered from clinicians consisted of three areas regarding functionality demandsin self-monitoring systems. The results gathered in the aspect of implementation consisted ofthree main organizational influencing aspects, three solution models from a legal perspective,as well as three aspects related in the field of technology and IT.

Sveriges regering och SKR gick samman om en vision om att Sverige ska vara det land somhar kommit längst med att erbjuda möjligheter till digitalisering av vård till år 2025. Egenmon-itorering är en aspekt som kan digitalisera arbetsflöden i vården.

Detta masterarbete ämnade att undersöka möjligheter och begränsningar vid implementeringav egenmonitorering för hjärtsviktspatienter i svensk sjukvård. En mixad metodinriktninggenomfördes, som delades upp i två huvudsakliga delar. Första delen ämnade sig till kliniker,där enkäter skickades ut till olika landsting i Sverige som arbetar med hjärtsviktspatienter,samt intervjuer som genomfördes med representanter från primärvård, specialistvård ochavancerad hemsjukvård. Den första delen ämnade till att undersöka klinikers intresse ochbehov av egenmonitorering. Den andra delen bestod av intervjuer med ämnesexperter inomimplementation och digitalisera system för svensk sjukvård. Intervjuerna medimplementationsexperterna genererade kvalitativa resultat utifrån ett organisatoriskt, juridisktoch tekniskt perspektiv.

Den kvalitativa datan bearbetades genom en tematisk analys och den kvantitativa datanbearbetades genom en deskriptiv analys. Resultaten som samlats in från kliniker bestod av treområden avseende funktionalitetskrav i egenmonitoreringssystem. Resultaten som samladesin gällande implementationen i svensk sjukvård bestod av tre huvudsakliga organisatoriskapåverkande aspekter, tre lösningsmodeller ur ett juridiskt perspektiv, samt tre aspekterrelaterade till teknik och IT.