Att bygga undermarksanläggningar är ofta tekniskt komplicerat, samtidigt som dessa byggprojekt kännetecknas av stora geologiska och geotekniska risker. Riskerna har sitt ursprung i att det för bergbyggande är svårt att i förväg fastställa vilka tekniska egen­skaper som berget har. Men detta ger inte bara tekniska utmaningar utan även juridiska och ekonomiska: vem ska stå för den ekonomiska risken om kostnaderna blir högre än väntat? Denna fråga regleras i kontraktet mellan beställare och entreprenör. Om kon­traktet visar sig vara otydligt beskrivet när kostnader väl ska regleras, hamnar man ofta i en juridisk tvist. Ett relaterat problem är hur riskerna presenteras i förfrågnings­underlaget. Om detta är otydligt avseende riskerna försvårar det för entreprenadbolagen att göra sin kalkyl och komma fram till en rimlig prissättning.

Internationellt finns ett kontraktsdokument som kallas Geotechnical Baseline Report (rapport för geotekniska bedömningsgrunder) och som tagits fram för att tydliggöra parternas ansvar för geologiska och geotekniska risker i geotekniska byggprojekt. Syftet med denna förstudierapport är att introducera principerna för hur detta kontrakts­dokument kan förstås, tolkas och tillämpas i upphandling och utförande av svenska undermarksprojekt. Rapporten är tänkt att utgöra en teoretisk grund för fortsatt forsk­ning och utveckling kring dessa frågor i Sverige.

Rapporten ger dels en överblick över hur valet av affärsform (entreprenadform och kon­traktstyp och dyl.) kan förstås ur ett riskperspektiv, dels en teoretisk analys av begreppet geoteknisk bedömningsgrund och hur det fungerar som ett verktyg för riskdelning mel­lan byggprojektets parter. Ett praktiskt tillämpningsexempel presenteras och diskuteras också. Rapporten avslutas med en diskussion av det fortsatta forsknings- och utveck­lingsbehovet som kvarstår innan geotekniska bedömningsgrunder kan börja användas i praktiken i Sverige.

Constructing underground structures is often technically challenging and characterised by large geological and geotechnical risk. These risks originate from the fact that it is difficult to predict the properties of the rock mass before the construction has started. But this does not only give technical challenges, but also economic and legal: who shall own the economic risk if the final cost is larger than expected? This issue is regulated in the contract between the client and the contractor. If the contract is vague, claims and disputes often arise. A related issue concerns how risks are presented to the bidders in the tender documents. If the tender documents are vague regarding the risks, it becomes more difficult for the bidders to come up with a reasonable bid amount.

Internationally, there exist a contractual document called Geotechnical Baseline Report (GBR), which was created to clarify the contractual parties’ ownership of geological and geotechnical risks in geotechnical engineering projects. The purpose of this prestudy report is to introduce the principles of how this contractual document can be understood, interpreted and applied in procurement and execution of Swedish under­ground excavation projects. The report is intended to be a theoretical basis for future research and development in this field.

The report first gives an overview of how the client’s considerations of different contract types can be understood from a risk perspective, which is followed by a theoretical analysis of geotechnical baselines as a concept as well as how these baselines can serve as a tool for risk sharing between the project parties. An application example is also presented and discussed. The report ends with a discussion of the research and development need that remains before geotechnical baselines can be used in the Swedish practice.