Wiener Linien’s tram network is one of the largest and busiest of its kind worldwide. Maintaining and improving the Level of Service (LoS) is one of the major tasks of the operations division. To direct these improvements efficiently to lines and sections of lines in need, tram line performance needs to be assessed. In this master thesis a Python-based model is developed to assess tram line performance using ideal operational constraints. Furthermore, the model is capable of computing the energy consumption for this optimal case. The tool computes Undisturbed Optimal Travel Times (UOTTs) which serve as a benchmark for tram line performance. Therefor it builds on track alignment data (curves and radii, gradients and switches), speed restriction data and a set of optimal parameters (no traffic, constant acceleration, etc.). Furthermore, train resistance, curve speeds and vehicle type are taken into consideration. These parameters are investigated and selected based on literature studies, interviews with employees of Wiener Linien, as well as field tests. Finally, the model results are compared to real world data for evaluation. A discussion of the results regarding further applications and improvements is performed.

Spårvagnsnätet i Wiener Linien är ett av de största och mest trafikerade i sitt slag i världen. Att underhålla och förbättra servicenivån är en av de viktigaste uppgifterna för driftsavdelningen. För att dessa förbättringar ska kunna riktas effektivt till de linjer som mest behöver det måste spårvagnarnas prestanda bedömas. I detta exjobb utvecklas en Python-baserad modell för att bedöma spårvagnslinjens prestanda med hjälp av ideala trafikparametrar. Dessutom kan modellen beräkna energiförbrukningen för dessa optimala scenarier.Verktyget beräknar Ostörda Optimala Restider (UOTTs) som blir referenser för spårvagnslinjernas prestanda. Metoden bygger på spårutformning (kurvor och radier, lutningar och växlar), hastighetsbegränsningar, och en uppsättning optimala parametrar (ingen vägtrafik, konstant acceleration osv.). Dessutom tas hänsyn till rullmotstånd, hastighet i kurvor och fordonstyp. Dessa parametrar undersöks och väljs ut genom litteraturstudier, intervjuer med anställda vid Wiener Linien samt fälttester.Modellresultaten jämförs med uppmätta restidsdata för utvärdering av den dagliga driften. En diskussion av ytterligare tillämpningar och förbättringar förs.