In both physical and virtual environments, small group interactions significantly shape our social experiences. Understanding and replicating situated group interactions with virtual agents or physical robots pose possibilities and challenges. Central to these challenges lies the critical aspect of politeness, which serves as a fundamental cornerstone in shaping our social interactions. This PhD thesis investigates the profound significance of politeness strategies in shaping social interactions within small free-standing conversational groups in physical and virtual environments with humanoid artificial agents. It particularly focuses on their adaptability to virtual characters or Embodied Conversational Agents (ECAs) and Human-Robot Interaction (HRI). The thesis explores the impact of these strategies on persuasiveness, adherence to social norms, and the formation of positive perceptions during interactions between participants and virtual agents or humanoid robots while joining a group of artificial humanoid agents. It involves a series of user studies with an experimental setup, which entails presenting participants with dilemmas in either a virtual or physical environment. Participants should decide between expending more effort to comply with the agent’s request or opting for a least-effort alternative to join a group while ignoring the request. Additionally, the setup evaluates participant responses to various politeness strategies expressed by virtual agents or robots when extending invitations to join a small, free-standing group. The research contributes by defining behaviors aligned with politeness strategies, revealing participant adherence to social norms even in situations requiring more effortful choices, and pinpointing optimal behaviors based on criteria such as persuasiveness, politeness, and social adherence. Ultimately, the findings provide insights into the indispensable role of politeness strategies in Human-Agent Interaction to gently influence the decisions of humans while maintaining positive relations with them. These insights pave the way for designing more effective and socially acceptable behaviors for virtual agents and robots across diverse domains.

I både fysiska och virtuella miljöer formar små gruppinteraktioner avsevärt våra sociala upplevelser. Att förstå och replikera sammanhangsbaserade gruppinteraktioner med virtuella agenter eller fysiska robotar innebär möjligheter och utmaningar. Centralt för dessa utmaningar är den kritiska aspekten andående artighet, som fungerar som en grundläggande hörnsten i att forma våra sociala interaktioner. Denna doktorsavhandling undersöker den djupa betydelsen av artighetsstrategier för att forma sociala interaktioner inom små fristående samtalsgrupper i fysiska och virtuella miljöer med humanoida artificiella agenter. Den fokuserar särskilt på deras anpassningsförmåga till virtuella karaktärer eller Embodied Conversational Agents (ECA) och Human-Robot Interaction (HRI). Avhandlingen undersöker effekten av dessa strategier på övertalningsförmåga, efterlevnad av sociala normer och bildandet av positiva uppfattningar under interaktioner mellan deltagare och virtuella agenter eller humanoida robotar samtidigt som de ansluter till en grupp artificiella humanoida agenter. Den består av en serie användarstudier med experimentupplägg, vilket innebär att deltagarna ställs inför dilemman i antingen en virtuell eller fysisk miljö. Deltagarna får välja mellan att lägga ner mer ansträngning på att följa agentens begäran eller välja ett minst ansträngningsalternativ för att ansluta till en grupp samtidigt som de ignorerar begäran. Dessutom utvärderar experimentet deltagarnas svar på olika artighetsstrategier som uttrycks av virtuella agenter eller robotar när de inbjuder till att ansluta till en små, fristående grupp. Forskningen bidrar genom att definiera beteenden i linje med artighetsstrategier, avslöja deltagarnas efterlevnad av sociala normer även i situationer som kräver mer ansträngande val, och fastställa optimala beteenden baserat på kriterier som övertalningsförmåga, artighet och social efterlevnad. Slutligen ger resultaten insikter i den oumbärliga rollen av artighetsstrategier i interaktion mellan människa och agent för att varsamt påverka människors beslut samtidigt som de bibehåller positiva relationer med dem. Dessa insikter banar väg för att utforma mer effektiva och socialt acceptabla beteenden för virtuella agenter och robotar över olika domäner.