Introduktion

Transportsystemets drift och tillförlitlighet är sårbart inte bara för olyckor utan också för antagonistiska hot. Attacker, sabotage och störningar kan komma i olika skepnader men med nya teknologier som ständigt utvecklas uppstår också nya säkerhetsrisker och sårbarheter. I forskningsprojektet BULT är syftet att skapa ny kunskap om vad beredskapshänsyn i transportsystemet innebär när man överväger nya, framväxande teknologier, förändrade varuförsörjningskedjor och framtida hot, samt att undersöka hur beredskapshänsyn kan integreras i företagens och regeringens beslutsprocess.

Teknisk utveckling förväntas leda till högre komplexitet för både fordon och infrastruktur, inklusive trender som digitalisering och uppkoppling, fordonsautomatisering, elektrifiering, alternativa bränslen som väte, biobränslen och elektrobränslen, och nya typer av fordon som drönare (Trafikverket, 2022a). När det gäller vägtransporter förväntas digitaliseringen påverka vägtrafikstyrning, nya mobilitetslösningar, datainsamling och analys för planering, byggande och underhåll, geofencing och avancerade förarassistanssystem (ADAS) (Trafikverket, 2022b). Följaktligen inkluderar prognoser vanligen att transportsystemet blir mer knutet till energisektorn, särskilt elproduktion och -distribution, att tillgången på specifika råvaror som litium eller kobolt för batterier och sällsynta jordartsmetaller för elmotorer är avgörande, och att det finns en ökad risk för cyberattacker mot teknik i fordon och infrastruktur.

Med tanke på de ovan nämnda utmaningarna relaterade till den nuvarande och förväntade tekniska utvecklingen inom transportsektorn finns det ett behov av att förstå hur risker och oförutsedda risker för antagonistiska hot har beaktats i forskningen. Vi presenterar här en litteraturöversikt som täcker befintliga publikationer om risker och beredskap för antagonistiska hot mot transportsystemet, i synnerhet artiklar som även blickar framåt.

Metod

En litteratursökning gjordes den 4 januari 2024 i Scopus-databasen med hjälp av söksträngen

( TITLE ( *security OR threat* OR *attack* OR antagonist* OR sabotage* OR terroris* OR malicious OR piracy ) AND TITLE ( transport* OR road* OR rail* OR aviation OR maritime OR vehicle* ) AND TITLE ( preparedness OR readiness OR resilien* OR protect* OR defend* OR defence ) ) AND ( LIMIT-TO ( LANGUAGE , "English" ) )

vilket resulterade i 317 publikationer.

Därefter granskades titel, abstract och nyckelord för att sortera fram de relevanta. Artiklar med en alltför snäv teknisk inriktning som inte beaktade konsekvenserna för transportsektorn togs bort, liksom artiklar som endast rörde icke-tekniska frågor och/eller saknade ett framåtblickande perspektiv. Vi ville också fokusera på tidskriftspublikationer med nya rön och sorterade bort bokkapitel, tekniska rapporter, review-artiklar och konferensbidrag.

Resultat

44 tidskriftsartiklar återstod för vilka en bibliometrisk analys gjordes, inkluderande hur artiklarna fördelar sig över tid, transportsätt, och förstaförfattarens affilieringsland. Centrala teman och budskap från litteraturen syntetiserades och presenterades, vilket resulterat i en samlad översikt av den befintliga forskningen.

Slutsats

Några övergripande slutsatser är att majoriteten av publikationerna rör vägtrafik och speciellt olika former av cyberattacker mot vägfordon eller -infrastruktur. Kina är överrepresenterat som förstaförfattarens affilieringsland. Den samlade översikten över befintlig forskning kan hjälpa till att identifiera viktiga områden för beredskapsplanering för det framtida transportsystemet såväl som behov av vidare forskning.

Referenser

Trafikverket (2022a). Trender i transportsystemet, Trafikverkets omvärldsanalys 2022.

Trafikverket (2022b). Färdplan - digitaliserat vägtransportsystem, version år 2022.