Universitet över hela världen svarar med olika strategier och initiativ på det ökandeförändringsbehovet av den högre utbildningens innehåll, form och resultat (Geschwind, 2019). Dettabidrag syftar till att analysera hur KTH:s övergripande nätverk och arenor för utbildningens utvecklingkan fungera som mötesplatser och bidra till en dialog mellan vision och praktik i förändring.Det finns en medvetenhet om förändringsarbetets komplexa natur inom högre utbildning (Högfeldt,2018; Roxå et al, 2011; Kezar, 2011; Fisher & Henderson, 2018), där övergripande ledord och visionersällan kan översättas i omedelbar handling i lärares och studenters vardag (Barman et al, 2016). Vanligtförekommande barriärer för förändringsarbete är organisationens strukturer, profilering ochvärdesättning (Trowler, 2001; Hellawell & Hancock, 2001; Edström, 2017). UKÄ (2017) drar slutsatsenatt det som kännetecknar goda förutsättningar för förändringsarbete är ledarskap och lärareskunskapsbildning och engagemang. Bendermacher et al (2017) visar i en kartläggning att de mestvälfungerande miljöerna har en sammanhållen kvalitetskultur som är inkluderande och tillåter ad-hocbottomup-initiativ. KTH har senaste decenniet arbetat med att utveckla arenor för att tillvarataorganisationens kraft och kompetens.År 2012 startades programansvarigas nätverk, PA-nätverket, efter att en intern utbildningsutvärderingidentifierat programansvarsrollen som otydlig och svår. Nätverksträffarna hålls månatligen. Exempelpå teman är genomströmning, jämställdhetsintegration och programsammanhållning.Studierektorsnätverket bildades 2017, där de månadsvisa träffarna behandlar teman som digitalexamination och bättre användning av lärosalar. Vid ett par tillfällen har nätverken gemensammaträffar med teman som studentinflytande och särskild behörighet för kurser.

Nätverken kompletteras med s.k. storträffar som är öppna för alla på KTH 1 . Storträffarna hållsterminsvis och varar en halvdag. Varje deltagare kan delta i tre rundabordsdiskussioner och haromkring tio olika teman att välja på. Efter diskussionerna sammanfattar bordsledarna i plenum.Storträffen avslutas med att vicerektor för utbildning ger sina reflektioner och diskuterar hur arbetetgår vidare. För att underhålla det kontinuerliga arbetet mellan storträffarna arrangeras olika grupper runt prioriterade frågor, öppna för alla anställda och studenter. Här utbyts kunskaper, förslaggenereras och storträffarna används för förmedling och återkoppling.Analysen vilar bland annat på enkäter i samband med storträffarna. 2019 var 83% av deltagarna nöjda.Majoriteten framhöll att de fått nya idéer och fått dela egna erfarenheter. Endast 5% uppger att deinte var bekväma att delta aktivt i diskussionerna. Antalet deltagare vid träffarna har successivt ökat,och vi ser att olika roller och funktioner hittar fram. Samtidigt vet vi att det är många som inte hittarsin plats i den här typen av sammanhang. Vi vill med detta bidrag analysera KTH:s arenor och nätverkgällande i vilken utsträckning de uppfyller behovet av att stärka kopplingen mellan vision och praktik.