Betalsystemet är en av de viktigaste delarna vi har i den finansiella infrastrukturen, störningar i systemet skulle snabbt kunna leda till allvarliga konsekvenser för både individen, företagen och samhället i stort. Syftet med studien är att ge inblick i hur beredskapen ser ut idag, att hantera dessa störningar. Vidare syftar studien till att reda i vilka åtgärder som behövs för att säkerställa betalsystemets funktion vid en allvarlig störning, där digitala betalmetoder inte är fungerande.

För att utföra studien har en kvalitativ metod använts, underlaget för studien har varit intervjuer med sju sakkunniga personer från Finansinspektionen, Riksbanken, Swedbank, Bankomat AB, Regeringskansliet, MSB och Bankgirot. Detta i kombination med relevant teori. Av resultatet kan vi se att genom att skapa en starkare motståndskraft och bättre förmåga för systemen att återhämta sig, blir samhället mer förberett på hanteringen av en framtida kris. Vidare framgår det att samhället inte skulle klara av ett längre avbrott i betalsystemet i dagsläget. Det blir också tydligt att bristande rutiner och en oklar fördelning av ansvaret leder till ett instabilt betalsystem i ett krisläge. Det är oklart vem som står för kostnaderna, om aktörer och myndigheter behöver rusta upp sina system, men detta förväntas bli tydligare i samband med ny kommande lagstiftning. För att säkerställa ett fungerande betalsystem både i ett krisläge och i ett normalläge, behövs ett mer robust system, med tydligare rutiner och ansvarsfördelning.

The payment system is one of the most important functions in our society’s financial infrastructure. Disruptions in the system would rapidly lead to serious consequences for individuals, businesses, and society as a whole. The purpose of the thesis is to provide a better understanding of what the emergency preparedness process looks like in dealing with mentioned disruptions, what actions are needed, and how the different actors address the issue and what risks society faces in the event of prolonged interruptions in the payment system.

The study was conducted using a qualitative method, with interviews with seven experts from Finansinspektionen, Riksbanken, Swedbank, Bankomat AB, Government Offices of Sweden, The Swedish Civil Contingencies Agency and Bankgirot as the primary foundation and combining this with the relevant theory. Conclusions that can be drawn are that by strengthening the resilience and preparing society we give our systems a better ability to recover from a future crisis in our payment systems. Furthermore, that the society would not manage to retain control of the payment system in case of extensive disruption. It also became clear that insufficient routines and an indistinct division of responsibilities, lead to an unstable payment system in the event of a crisis. At this time, it is not clear who would pay the costs, if actors and authorities need to enhance their payment systems, but this uncertainty is intended to diminish with forthcoming new legislation. To ensure a functioning payment system in both a crisis and a normal situation, a sturdier system is required, with adequate routines and a division of responsibilities.