Steam explosions may be encountered in severe accidents of light water reactors (LWRs), which are thermal detonations caused by rapid and intense vaporization of the coolant upon its direct contact with the core melt (corium). Motivated by the interest in understanding and mitigation of severe accident progression, many studies have been conducted to investigate the steam explosion phenomena during severe accidents. However, most of the previous studies did not consider the effect of chemical additives in the coolant of nuclear power plants, such as additions of H3BO3, NaOH and Na3PO4 for water chemistry control, and direct utilization of seawater (NaCl additive) under an extreme condition like the Fukushima accident. The present thesis work is motivated to fill the knowledge gap concerning the impacts of chemical additives (H3BO3, NaOH, Na3PO4, and NaCl) on steam explosions.  

The primary objective of the present research is to obtain characteristics of steam explosions in seawater and chemical solutions of H3BO3/NaOH/Na3PO4 with prototypical concentrations. To achieve this goal, a series of experiments have been carried out in the MISTEE experimental platform at KTH, involving single droplet and multiple droplets falling into a variety of coolant pool filled with seawater or chemical solutions of H3BO3/NaOH/Na3PO4 additives. The thesis work consists of four parts as follows.

The first part is a description of the experimental methodology developed in the present study. Two experimental facilities, dubbed MISTEE-CE and MISTEE-SEA of respective mechanical plug and aerodynamic levitation for melt delivery, were designed on the MISTEE platform. Both setups were equipped with high-speed cameras for visualization, a pressure sensor for dynamic pressure measurement, and a fragment catcher for debris collection. A double-crucible design was employed to enable induction heating while avoiding melt contamination. The aerodynamic levitation system was implemented in MISTEE-SEA to reduce the disturbance of the mechanical plug. All chemical solutions were prepared in the laboratory with degassed deionized water. Tin (Sn) was chosen as the melt material due to benign properties suitable for safe handling in the laboratory.

The second part is the presentation of visual observations and parameters selected to characterize steam explosions. The visualization includes the phenomena of droplet-coolant interactions and steam explosion occurrences. A molten single droplet falling into the coolant pool with deionized water or chemical solution might experience one of the three typical phenomena: deformation without fragmentation, minor fragmentation, or spontaneous steam explosion. In contrast, a multi-droplet test might involve merging and multiple explosions of droplets, resulting in a more complex set of phenomena. The quench depth and the lateral deformation ratio were defined and used to analyze the dynamic process of a single droplet in the coolant, while the peak pressure was employed to compare steam explosion energetics. In addition, the size distribution of debris particles was scrutinized.

The third part is a summary and highlights of the experimental study on single-droplet steam explosion in different chemical solutions, using 1g of melt sample. The results revealed that the H3BO3 additive had little impact on steam explosion when the H3BO3 concentration was lower than 1.2 wt.%, but the risk of steam explosion in 3.2 wt.% H3BO3 solution was higher. The addition of NaOH and Na3PO4 to an H3BO3 solution significantly offset the influence on steam explosion. This suggests that the presence of PO43- and H+ ions play a significant role in spontaneous steam explosions. Additionally, seawater enhanced the occurrence of spontaneous steam explosions, with a clear correlation between increasing salinity and a higher likelihood of steam explosion. Compared to deionized water, chemical solutions (including seawater) caused more pronounced deformation in molten droplets at equivalent depths prior to direct contact of melt with coolant. Furthermore, the peak pressures of steam explosions in chemical solutions had the potential to reach notably higher values than those in deionized water. The chemical solutions except for the one of 1.2 wt.% H3BO3 tended to produce higher fractions of finer debris particles. 

The fourth part is about the experimental results of an investigation on steam explosion involving multiple droplets falling into deionized water and chemical solutions, using 5 g and 20 g of melt samples, respectively. It was found that under identical test conditions, the peak pressure of steam explosion increased with melt sample mass, resulting in a noticeably higher fraction of fine debris particles in the case of 20 g melt sample. The steam explosion location was concentrated within a shallower range when using chemical solutions instead of deionized water. In contrast to single-droplet experiments, the influence of the chemical solutions on the steam explosion was diminishing in the tests with multiple droplets.

Ångexplosioner kan uppstå vid svåra haverier i lättvattenreaktorer (LWR), vilka är termiska detonationer orsakade av snabb och intensiv förångning av kylvätska vid direkt kontakt med härdsmälta (corium). Intresset av att förstå och mildra händelseutvecklingen vid svåra haverier har drivit fram många studier som syftar till att undersöka ångexplosionsfenomenen vid svåra haverier. De flesta av de tidigare studierna tog dock inte hänsyn till effekten av kemiska tillsatser i kylvätskan i kärnkraftverk, såsom tillsatser av borsyra, NaOH och Na3PO4 för kontroll av vattenkemi, och direkt nyttjande av havsvatten (NaCl-tillsats) vid extrema situationer som vid Fukushima-olyckan. Detta doktorsavhandling är motiverat att fylla kunskapsluckan om effekterna av de kemiska tillsatserna (H3BO3, NaOH, Na3PO4 och NaCl) på ångexplosioner.

Det primära syftet med föreliggande forskning är att erhålla egenskaper hos ångexplosioner i havsvatten och kemiska lösningar av H3BO3/NaOH/Na3PO4 med prototypiska koncentrationer. För att uppnå detta mål har en serie experiment genomförts i MISTEE-experimentplattformen vid KTH, där enstaka droppar och flera droppar faller ner i en mängd olika kylvätskebassänger fyllda med havsvatten eller kemiska lösningar av H3BO3/NaOH/Na3PO4. Doktorsavhandlingen består av fyra delar enligt följande.

Den första delen är en beskrivning av den experimentella metodik som utvecklats i denna studie. Två experimentanläggningar, kallade MISTEE-CE och MISTEE-SEA av respektive mekanisk plugg och aerodynamisk levitation för smälttillförsel, designades på MISTEE-plattformen. Båda uppsättningarna var utrustade med höghastighetskameror för visualisering, en trycksensor för dynamisk tryckmätning och en fragmentfångare för skräpuppsamling. En design med dubbeldegel användes för att möjliggöra induktionsuppvärmning samtidigt som man undviker smältkontamination. Det aerodynamiska levitationssystemet implementerades i MISTEE-SEA för att minska störningen av den mekaniska pluggen. Alla kemiska lösningar framställdes i laboratoriet med avgasat avjoniserat vatten. Tennet (Sn) valdes som smältmaterial på grund av godartade egenskaper lämpade för säker hantering i laboratoriet.

Den andra delen är en redovisning av visuella observationer och parametrar valda för att karakterisera ångexplosioner. Visualiseringen inkluderar  förekomsten av ångexplosioner samt fenomen med växelverkan mellan smältdroppar och kylvätska. En smältdroppe som faller ner i kylvätskebadet med avjoniserat vatten eller kemisk lösning kan genomgå ett av de tre typiska fenomenen: deformation utan fragmentering, mindre fragmentering eller spontan ångexplosion. Ett test med flertal droppar kan dock innefatta sammanslagning och ett flertal explosioner av droppar, vilket resulterar i en mer komplex uppsättning fenomen. Avkylningsdjupet och det laterala deformationsförhållandet definierades och användes för att analysera den dynamiska processen för en enskild smältdroppe i kylvätskan, medan det högsta trycket användes för att jämföra ångexplosionsenergi. Dessutom undersöktes fördelningen av partikelstorlekar i smältesterna.

Den tredje delen är en sammanfattning och en redogörelse av intressanta observationer under experimenten med ångexplosioner med en enskild smältdroppe i olika kemiska lösningar och med 1 g smältprov. Resultaten visade att borsyratillsatsen hade liten inverkan på ångexplosion när borsyrakoncentrationen var lägre än 1,2 viktprocent, men risken för ångexplosioner var högre med 3,2 viktprocent borsyralösning. Tillsatsen av NaOH och Na3PO4 till en borsyralösning begränsar avsevärt inverkan på ångexplosioner. Detta tyder på att närvaron av PO43- och H+-joner har en betydande roll för spontana ångexplosioner. Dessutom medförde havsvatten en ökad förekomst av spontana ångexplosioner, med en tydlig korrelation mellan ökande salthalt och en större sannolikhet för ångexplosion. Jämfört med avjoniserat vatten medförde kemiska lösningar (inklusive havsvatten) mer uttalad deformation i smältdroppar på samma djup, innan smälta kom i direktkontakt med kylvätska. Vidare hade de högsta trycken vid ångexplosioner i kemiska lösningar potential att nå betydligt högre värden än de i avjoniserat vatten. De kemiska lösningarna, förutom den med 1,2 viktprocent H3BO3, tenderade till att bilda en större andel finfördelade partiklar av smältresterna.

Den fjärde delen handlar om de experimentella resultaten av en ångexplosionstudie med flertal smältdroppar som faller ner i avjoniserat vatten och kemiska lösningar, med 5 g respektive 20 g smältprover. Det visade sig att under identiska testförhållanden ökade det högsta trycket vid ångexplosionerna med smältprovets massa, vilket resulterade i en märkbart större andel finfördelade smältrestpartiklar i fallet med 20 g smältprov. Ångexplosionerna var koncentrerade till ett grundare område när man använde kemiska lösningar istället för avjoniserat vatten. I jämförelse med experimenten med en enskild droppe förminskades inverkan av de kemiska lösningarna på ångexplosioner i testerna med flertal droppar.