The 21st century has placed new professional demands on engineers as a result of global economic, social, environmental, and technological developments. As a result, engineering institutions have been under pressure to evolve their curricula to better prepare students for their future professions. Industry and academic scholarship have long recognized that engineering education must foster global competence in students, but the complexity of the concept may make its integration challenging. Despite its proliferation in educational literature, the concept is still in its infancy, which is connected to a lack of practical experience and empirical data for informed decisions. Considering that global competence learning may be a foreign concept to traditional technical and science education, there is a risk that well-intentioned but overeager efforts may not lead to the desired learning outcomes. These considerations guided the research project presented here, which examines global competence education for engineering students with the aim of developing an empirical foundation for advancing practical institutional engagement with the issue. Recognizing the need for a solid conceptual foundation at the basis of any efforts, it revolves around three main themes of global competence education for engineers: conceptions of core global competencies for engineers, their development, and their assessment.

These themes are addressed by synthesizing the insights of five studies that combine a large-scale review of engineering institutions’ practical efforts, a comparison of competence frameworks, stakeholder evaluations of competence importance, and the experiences and perspectives of engineering students and educators. Synthesizing the insights of these studies, this thesis first addresses the concept of global competence and its contents by providing a detailed conceptualization of global competence including a definition and core competencies, and examines what it means to be globally competent. Moreover, it addresses the issue of global competence learning at engineering institutions by providing a proposal for an institutional strategy for global competence efforts, which was developed by combining insights into institutional global competence efforts with stakeholder experiences and perspectives. In this regard, this thesis complements its empirical investigation with more practical contributions, and may serve as a valuable foundation for further theoretical and practical engagement with global competence education.

Globala ekonomiska, sociala, miljömässiga och tekniska förändringar under 2000-talet har lett till nya krav på ingenjörer. För att möta dessa och förbereda studenter för framtida yrkesverksamhet måste lärosäten anpassa innehållet i sina utbildningar. Såväl industri som forskning har i denna kontext länge betonat vikten av utbildning i global kompetens, men implementering av sådan undervisning har visat sig vara svårt, delvis på grund av begreppets komplexa natur. Trots en ökad förekomst inom utbildningsvetenskaplig litteratur befinner sig begreppet fortfarande i ett relativt tidigt skede, kopplat till en brist på praktisk erfarenhet och empiriska data som grund för väl underbyggda beslut. Eftersom global kompetens dessutom fortfarande kan uppfattas som främmande för traditionell teknisk och naturvetenskaplig utbildning finns också en risk att välmenande försök inte leder till önskade lärandemål. Detta är bakgrunden till det forskningsprojekt som presenteras här och som undersöker utbildning i global kompetens för ingenjörsstudenter med syfte att bidra till att utveckla en empirisk bas för att främja praktiskt institutionellt engagemang i frågan. Med beaktande av behovet av en stark konceptuell grund fokuserar projektet på tre kärnteman inom global kompetensutbildning för ingenjörer: kärnkompetenser för ingenjörer, samt utveckling och bedömning av dessa.

Fem delstudier tar sig an temana från olika håll: en granskning av praktiska insatser inom ingenjörsutbildningar, en jämförelse av olika kompetensramverk, utvärderingar från intressenter om värdet av olika kompetenser, samt erfarenheter och perspektiv från ingenjörsstudenter och lärare. Genom att förena insikter från dessa studier närmar sig avhandlingen begreppet global kompetens och dess innehåll genom en fördjupad analys av begreppets innehåll, inklusive en definition och identifiering av centrala kompetenser, samt en undersökning av vad det innebär att vara globalt kompetent. Vidare behandlas frågan om hur global kompetens kan utvecklas inom ramen för ingenjörsutbildningar och ett förslag till en institutionell strategi för sådant utvecklingsarbete presenteras, baserat på empiriska insikter om lärosätens kompetensinitiativ och olika intressenters erfarenheter och uppfattningar. Genom att avhandlingens empiriska analys på så sätt kompletteras med mer tillämpade bidrag kan den utgöra en potentiellt betydelsefull grund för fortsatt teoretisk och praktisk utveckling av utbildning för global kompetens.