kth.sePublikationer KTH
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kompletterande remissvar till ”Promemoria Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”, Finansdepartementet, Fi 2023:F, Augusti 2024
KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Elektroteknik, Elkraftteknik. (IRES-Integration of Renewable Energy Sources)ORCID-id: 0000-0002-8189-2420
KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Elektroteknik, Elkraftteknik.ORCID-id: 0000-0003-3014-5609
KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Fastighetsekonomi och finans.ORCID-id: 0000-0001-7106-4827
2024 (Svenska)Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Hållbar utveckling
SDG 7: Hållbar energi för alla
Abstract [sv]

KTH har lämnat in ett remissvar på utredningen ”Promemoria Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”, Finansdepartementet, Fi 2023:F, Augusti 2024" vilket vi stöder. Vi vill dock lämna in följande komplettering. Utredningen är oerhört omfattande, och det behövs därmed mycket mer detaljerade kommentarer än de som fick utrymme i KTH:s mer övergripande svar.

Av: Cecilia Hermansson: docent och forskare i fastighetsekonomi och finans, tidigare ledamot i Finanspolitiska rådet och tidigare ordförande i Klimatpolitiska rådet. Lars Nordström: professor i kraftsystemstyrning och tillhörande informationsutbyte. Lennart Söder: professor i elektriska energisystem. KTH

Sammanfattning

Kärnkraft är en viktig teknologi i dagens elsystem. Utöver energi och effekt bidrar den med systemstabiliserande egenskaper. Som ett tecken på betydelsen av kraftslaget har befintliga kärnkraftverk genomgått flera moderniseringar och insatser för effektökning. Sannolikt pågår fortsatta planer på ytterligare livstidsförlängning av dagens kärnkraftverk. Utöver detta finns flera intressanta utvecklingsmöjligheter med småskaliga reaktorer, nya reaktorteknologier, återvinning av använt kärnbränsle, nya säkerhetssystem etc. Denna utveckling, d v s både livstidsförlängning av existerande verk, och utveckling av nya teknologier ställer krav på kompetensförsörjning och forskning. Sverige har goda möjligheter att ta en ledande roll i utvecklingen av kommande generationer av kärnkraftsteknologi. Syftet med den föreliggande utredningen är dock inte att stödja sådan teknisk utveckling utan istället att så snabbt som möjligt komma till beslut om storskalig investering i redan etablerad kärnkraftsteknologi. Det är av mycket stor betydelse att denna skyndsamhet inte förhindrar den nödvändiga kompetensuppbyggnaden och tekniska utvecklingen som behöver ske på området.Det är i grunden en politisk fråga om kostnaden för elkraftssystemet ska hamna på elkunderna eller på skattebetalarna. Men oavsett storleken på statens inblandning i finansieringen så är det centralt att man får ett kostnadseffektivt totalt elkraftssystem där kraftverk konkurrerar med sina förmågor, där man får betalt för vad man bidrar med och får betala för de kostnader man orsakar. Det är därför mycket välkommet att det kommer en utredning som beskriver kärnkraftens bidrag och kostnader samt metoder för att göra kärnkraften till en attraktiv möjlighet för investerare. Investeringskostnaden förtillkommande kärnkraft bedöms i utredningen vara ”80 miljoner kronor/MW” ( [1] sidan 84) vilket är högre än tidigare uppskattningar. Förutom detta grundantagande beaktas även en möjlig kostnadsöverskridande om 100 procent ( [1] sidan 181) i avsnittet om riskdelning. Det är alltså dessa kostnader som skall ställas i relation till de nyttor som den tillkommande kärnkraften kommer lämna som bidrag till elsystemet. Vi menar att utredningen inte har klarat av att visa att kostnaderna motsvarar nyttan med investeringen. Vi ställer oss därför inte bakom förslaget om finansiering och riskdelning av ny kärnkraft enligt utredningens modell. Vårt remissvar är indelat i tre delområden, påverkan på elsystemet, elmarknaden samt samhällsekonomin och de offentliga finanserna. Slutsatserna från dessa sammanfattas i bifogat dokument.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2024. , s. 12
Nyckelord [sv]
Elpriser, finansiering, rotationsenergi, spänningsreglering, subventioner
Nationell ämneskategori
Teknik och teknologier
Forskningsämne
Energiteknik; Nationalekonomi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kth:diva-357128OAI: oai:DiVA.org:kth-357128DiVA, id: diva2:1918107
Anmärkning

QC 20241209

Tillgänglig från: 2024-12-04 Skapad: 2024-12-04 Senast uppdaterad: 2024-12-09Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Kompletterande remissvar till ”Promemoria Finansiering och riskdelning vidinvesteringar i ny kärnkraft”, Finansdepartementet, Fi 2023:F, Augusti 2024(540 kB)172 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT02.pdfFilstorlek 540 kBChecksumma SHA-512
2b53bb110746977e728f1ed4127c87658ff0fa1c2591d6a1a421415278283dc7d75fbaeac27db17ccb383f32b51035050b1720c05b6b3acbb22a246813fb26d7
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Person

Söder, LennartNordström, LarsHermansson, Cecilia

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Söder, LennartNordström, LarsHermansson, Cecilia
Av organisationen
ElkraftteknikFastighetsekonomi och finans
Teknik och teknologier

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 182 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 637 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf