Syftet med denna rapport är att först ge en översikt av hur den internationella litteraturendiskuterar grindsamhällens påverkan på brottslighet och trygghet samt på segregation ochjämställdhet. Därefter fokuserar den på att belysa den svenska kontexten genom att undersökahur planerare och andra experter i 56 kommuner resonerar kring grindsamhällen och derasframtid. Resultaten visar att det råder osäkerhet och varierande tolkningar av vad ettgrindsamhälle innebär i Sverige. Grindsamhällen framträder oftast som kommersiellalivsstilsanpassade boenden. Trots det ökande intresset för frågan om speciella typer avboende har många kommuner fortfarande en begränsad förståelse för de långsiktigaeffekterna. Internationell forskning visar att grindsamhällen kan ha betydande konsekvenserför segregation, social isolering och allmän trygghet. Dessa samhällen kan påverka helastadens struktur, flöden och dynamik. Studien understryker vikten av att stadsplanerare ochbeslutsfattare får en djupare insikt i hur dessa samhällen påverkar olika grupper, särskiltkvinnor, barn och andra utsatta grupper, samt de bredare implikationerna för samhälletshållbarhet och jämlikhet. Det är viktigt att på ett mer systematiskt sätt lyfta fram och diskuteranackdelarna med dessa bostadslösningar och liknande trender som bidrar till ökad socialisolering, vilket medför långsiktiga negativa konsekvenser för samhället i stort.Denna rapport är ett bidrag till Boverkets uppdrag att uppdatera och sprida kunskapsstöd förbrottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder inom samhällsbyggnadsprocessen, riktattill aktörer på bostadsmarknaden. Syftet är att främja jämställdhet, öka tryggheten samtförebygga våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld med ett intersektionellt perspektiv. Arbetetska rapporteras löpande till Regeringskansliet, med slutredovisning i december 2024.