kth.sePublikationer KTH
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Urban Safety in the Eyes of the Youth: A Mobile App Study of Swedish Adolescents in a Stigmatized Neighborhood
KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier. (Urban & Community Safety Research Group)ORCID-id: 0000-0003-2050-8365
KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier.ORCID-id: 0000-0001-5302-1698
KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Fastighetsekonomi och finans.ORCID-id: 0000-0001-7606-8771
(Urban & Community Safety Research Group)
(Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Most research on fear and safety perceptions focuses on adults, with limited attention to youth perspectives. When included, youth perspectives are often filtered through adult-designed surveys that overlook their unique vulnerabilities and relation to urban space. This gap in research may not only obscure adolescent vulnerability but also risk reinforcing negative stereotypes, as young people are often framed as contributors to urban safety concerns rather than as stakeholders. This study explores the potential of mobile applications as a tool for capturing youth perceptions of neighborhood safety. Unlike traditional surveys, smartphone applications facilitate real-time data collection, allowing participants to provide geotagged safety assessments, images, and contextual insights. The study focuses on a small sample of young residents in the largely stigmatized Järva district of Stockholm, Sweden, using Street Eye, a mobile application developed to document and analyze safety perceptions in urban spaces. Following the data collection, a workshop was conducted with participants to further contextualize their experiences. The findings contribute to the broader understanding of how adolescents experience urban safety and its relationship with place stigma, while highlightingthe potential of mobile technologies in enhancing participatory research on the geographies of fear and safety.

Nyckelord [en]
perceived safety, youth, mobile application, participatory mapping, built environment, territorial stigma
Nationell ämneskategori
Social och ekonomisk geografi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kth:diva-364193OAI: oai:DiVA.org:kth-364193DiVA, id: diva2:1964671
Projekt
Sensoring Safety Perceptions
Anmärkning

QC 20250609

Tillgänglig från: 2025-06-05 Skapad: 2025-06-05 Senast uppdaterad: 2025-06-09Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. To Catch Fear In A Bottle: Conceptualizing and Measuring Perceived Safety in Urban Environments
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>To Catch Fear In A Bottle: Conceptualizing and Measuring Perceived Safety in Urban Environments
2025 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Cities are complex, dynamic and constantly evolving systems, shaped by a plethora of factors that in turn significantly impact our individual safety. These factors are embedded in everything from the physical design of urban settings to the social interactions and activities that take place within them. Compared to other urban challenges such as crime, perceived safety and fear are more abstract and subjective phenomena that are much more difficult to define, understand and not to mention prevent. The aim of this thesis is to examine how perceived safety can be conceptualized and measured in urban environments in order to enhance the accuracy and comprehensiveness of urban safety diagnostics. The approaches of the studies explore both more traditional methods of surveys, regression models and spatial analysis, as well as more emergent methodologiesof the past few decades, such as deep learning models and mobile app data collection. The studies include analyses of perceived safety on multiple levels, from meso- to microlevel, comparisons of residents and non-residents, as well as intersectional analyses of gender, age, ethnicity, and income. The findings of the thesis highlight how various conceptualizations of perceived safety and methodologies used to measure them reveal different understandings. Local and global measures of fear have inverted relationships with marginalized men in Sweden, who, in contrast to common beliefs, express similar levels of poor neighborhood safety to women overall. Spatial and conceptual contrasts were identified between survey-based measures of neighborhood safety, objective safety measures such as crime rates, and safety scores generated by deep learning models. A survey based on a public participation geographic information system (PPGIS) revealed the moderating effect of place familiarity and place stigma, where minor differences in neighborhood familiarity were found to significantly affect perceptions. Mobile app data collection was also found to be a potential way to capture highly spatio-temporally detailed data on perceived safety, while retaining the ability to capture personal narratives and emotional connections to place. The thesis concludes with a reflection of implications and practical insights of the findings for researchers, urban planners, and policymakers, encouraging strategies for more comprehensive diagnostics of safety. 

Abstract [sv]

Städer är komplexa, dynamiska och ständigt föränderliga system, formade av en mängd olika faktorer som i sin tur har en betydande inverkan på vår individuella trygghet. Dessa faktorer är inbäddade i allt från den fysiska utformningen av urbana miljöer till de sociala interaktioner och aktiviteter som äger rum inom dem. Jämfört med andra urbana utmaningar såsom brottslighet är upplevd trygghet och rädsla mer abstrakta och subjektiva fenomen som är mycket svårare att definiera, förstå och inte minst att förebygga. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur upplevd trygghet kan konceptualiseras samt mätas i urbana miljöer för att förbättra träffsäkerheten och omfattningen av trygghetsdiagnostik i städer. Angreppssätten i de inkluderade studierna omfattar både mer traditionella metoder såsom enkäter, regressionsmodeller och geografiska analyser, men även nyare metoder från de senaste decennierna såsom djupinlärningsmodeller (deep learning-modeller) och datainsamling via mobilapplikationer. Studierna inkluderar analyser av trygghet på flera nivåer, från meso- till mikronivå, jämförelser mellan boende och icke-boende, samt intersektionella analyser av kön, ålder, etnicitet och inkomst. Avhandlingens resultat belyser hur olika konceptualiseringar av upplevd trygghet och de metoder som används för att mäta dem ger upphov till olika förståelser. Lokala och globala mått på rädsla visade omvända samband för marginaliserade män i Sverige, vilka uttrycker – i motsats till rådande uppfattningar – liknande nivåer av otrygghet i sina bostadsområden som kvinnor i stort. Geografiska och konceptuella kontraster identifierades mellan enkätbaserade mått på trygghet i bostadsområden, objektiva säkerhetsmått såsom brottsstatistik, samt trygghetspoäng genererade av djupinlärningsmodeller. En enkät baserad på PPGIS (Participatory Public Geographic Information System) visade på den modererande effekten av platsbekantskap och platsrelaterad stigma, där små skillnader i kännedom om området hade stor påverkan på trygghetsuppfattningen. Datainsamling med hjälp av en mobilapplikation visade också potential att fånga in mycket detaljrik rumslig och tidsmässig data om upplevd trygghet, samtidigt som den möjliggör insamling av personliga berättelser och känslomässiga band till platsen. Avhandlingen avslutas med en reflektion kring implikationer och praktiska insikter av resultaten för forskare, stadsplanerare och beslutsfattare, med en uppmaning till strategier för mer heltäckande trygghetsdiagnostik.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2025. s. 66
Serie
TRITA-ABE-DLT ; 2517
Nyckelord
Urban safety, spatial analysis, GeoAI, territorial stigma, participatory mapping, Urban trygghet, rumslig analys, GeoAI, territorial stigma, deltagarstyrd kartläggning
Nationell ämneskategori
Kriminologi Kulturgeografi
Forskningsämne
Samhällsplanering
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-364197 (URN)978-91-8106-326-4 (ISBN)
Disputation
2025-08-28, Kollegiesalen, Brinellvägen 8, KTH Campus, public videoconference link https://kth-se.zoom.us/j/61193674132, Stockholm, 09:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Anmärkning

Research funders: Stockholm Senseable Lab, Stockholm Chamber of Cimmerce, Newsec, Digital Futures

QC 20250627

Tillgänglig från: 2025-06-27 Skapad: 2025-06-06 Senast uppdaterad: 2025-12-17Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Person

Ceccato, VaniaNäsman, Per

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Abraham, JonatanCeccato, VaniaNäsman, Per
Av organisationen
Urbana och regionala studierFastighetsekonomi och finans
Social och ekonomisk geografi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 209 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf