Den politiska majoriteten i Stockholms Stadshus tog i januari 2007 beslut om att hyresgäster som bildat bostadsrättsförening skulle erbjudas att köpa kommunalt ägda hyresfastigheter.

Processen med ombildning av upplåtelseformer kommer att ha en betydande effekt på bostadsmarknaden i Stockholm, inte bara i termer av förändringar av utbud och efterfrågan av substitut: minskat utbud av hyreslägenheter och ökat utbud av lägenheter prissatta på marknaden i form av bostadsrätt utan också i termer av förändrad institutionell bas då upplåtelseformerna hyresrätt och gemensamt ägda bostäder i form av bostadsrätt är fundamentalt olika.

Syftet med denna studie att undersöka och analysera huruvida det sociala kapitalet mellan boende i Stockholm förändras då upplåtelseformen för boendet förändras. Forskning visar att socialt kapital underlättar gemensamma handlingar. Att bilda bostadsrättsförening är ett exempel på en gemensam handling.

Huvudhypotesen är att det sociala kapitalet i form av förtroende, normer och nätverk kommer att öka på grund av att ombildningen till bostadsrätt förutsätter samarbete mellan boende och deltagande i beslutsprocesser. Å andra sidan kan faktorer som skilda intressen orsaka konflikter mellan boende och istället minska det sociala kapitalet.

Denna undersökning har pågått före och under ombildningsprocessen från hyresrätt till bostadsrätt. Projekttiden har inte omfattat förvaltningsskedet efter ombildning till bostadsrätt.

Projektets syfte – att studera hur förtroende, normer, samarbete och konflikter i nätverken bland boende påverkas av övergång från hyresrätt till bostadsrätt- kräver ett både explorativt och analytiskt angreppssätt.

Strukturerade telefonintervjuer med boende har kombinerats med öppna intervjuer med nyckelpersoner i bostadsföretag och bostadsrättsföreningar. Urvalet av fastigheter gjordes för att möjliggöra parvisa jämförelser mellan fastigheter med hyresrätt och fastigheter som var intresseanmälda för att ombildas till bostadsrätt. De jämförbara paren av fastigheter skulle vara så lika som möjligt i övriga avseenden, som läget i en viss förort, tillgång till service, kollektivtrafik och grönområden liksom beträffande storlek och lägenhetssammansättning.  Totalt 10 fastigheter har studerats före och efter den tänkta ombildningsprocessen. Telefonintervjuer med de boende gjordes i två omgångar, i juni 2008 och i november 2010.

I analysskedet visade sig de parvisa jämförelserna inte vara möjliga då ombildningsprocesserna inte utvecklats enligt de indikationer som förelåg vid projektstart. Istället har analyserna genomförts utifrån fyra kategorier: ”ingen intresseanmälan”- tre fastigheter, ”köpstämma men ej köp”- fem fastigheter, ”köpt fastigheten”- en fastighet och ”endast intresseanmälan” -en fastighet.