For teaching to be successful, teachers must be well-educated and have knowledge in many different fields. With a combination of solid subject knowledge, good teaching skills and the ability to balance these qualities, teachers can support students’ learning. However, Swedish compulsory school technology teaching does not always meet the requirements for a desired learning environment.   This thesis aims to extend our knowledge of how teachers perceive the subject of technology, its content and purpose and our understanding of how the teachers develop this knowledge. Two sets of data have resulted in three separate studies. Study 1 (paper 1) focus on experienced technology teachers’ views of their own teaching. Study 2 and 3 (paper 2 and 3 respectively) concern the views of novice technology teachers. Different theoretical frameworks enable understanding of the analysis. The pedagogical content knowledge (PCK) framework is applied on in-depth interviews. Theories about curriculum emphases together with a conceptual framework for technology concerning the subjects’ content were applied on the short-answer interviews about purpose and content of the subject. Findings show that experienced technology teacher highlight different purposes for technology education (depending on background) but agree upon that teaching must be student-active. They emphasize the design process as important and specific for the subject and that technology teaching requires various support structures for learning to take place. The novice teachers describe the subject as being hard to grasp with a difficult to understand syllabus. They express uncertainty about planning, implementing, and assessing teaching in relation to certain content as well as practical activities.     The three studies, separately and together, point to the importance of subject knowledge. Understanding of the technology subject seems to be the first step towards grasping how the subject should be taught. Future training of technology teachers must focus on knowledge of the subject's characteristics and understanding the subject’s purpose and content. A greater effort is also needed for everyone involved to create a common vision concerning the nature, purpose, and place of the technology subject in Swedish schools that contributes to pupils' understanding of the world around them while laying a good foundation for their further studies

Undervisning i skolämnet teknik behöver, precis som alla skolämnen, ha välut­bild­ade lärare med såväl breda som djupa kunskaper inom ämnet. Kombinationen goda ämnes­kun­skaper, goda pedagogiska färdigheter och förmågan att balansera dessa till­sammans möjliggör för läraren att stödja elevernas lärande och få till en miljö som möjliggör inlärning. Dock har det visat sig att teknikundervisning i grundskolan inte alltid lever upp till kraven och att teknikundervisning därmed riskera att inte knytas till teknikämnets syfte och innehåll.    Denna uppsats syftar till att ge ökad kunskap om hur lärare uppfattar ämnet teknik, dess innehåll och syfte, samt att förstå hur lärarna utvecklar sin kunskap inom skolämnet teknik. Två datainsamlingar har resulterat i tre delstudier. Studie 1 fokuserar på erfarna tekniklärare och deras beskrivningar av sin egen under­visning. Studie 2 och 3 utgår empirin från blivande tekniklärares utsagor. Insamlad data utgår från kortare eller längre intervjuer med deltagande lärare. Olika teoretiska ramar möjliggör förståelse av den insamlade empirin där pedagogiska ämneskunskaper (PCK, pedagogical content knowledge) tillämpas på materialet från de genomförda längre intervjuerna. Teorier som utgår från kunskapsemfaser för de naturvetenskapliga ämnena samt teknik tillsammans med ett konceptuellt ramverk för teknikämnet som rör kunskapsinnehållet tillämpades på de kortare inter­vjuerna utifrån ämnets syfte och innehåll.       Resultaten visar att erfaren tekniklärare lyfter fram olika syften (beroende av bakgrund) för teknik­undervisningen men är överens om att undervisningen måste vara elevaktiv. De betonar designprocessen som viktig och specifik för ämnet och att teknikunder­visningen kräver olika stödstrukturer för att lärandet ska kunna ske. De blivande lärarna beskriver ämnet som svårt att greppa med en svår­för­ståelig kursplan. De uttrycker osäkerhet om planering, implementering och be­döm­­ning av under­visning i relation till visst ämnesinnehåll samt kring praktiska aktiviteter.                  De tre studierna pekar alla på vikten av goda ämneskunskaper och en förståelse för teknik­ämnet karaktär. Dessa kunskaper utgör ett första steg mot att förstå hur ämnet kan undervisas. Utbildning av tekniklärare framöver behöver även fokusera på förståelse av ämnets syfte och innehåll för att undervisning i teknik ska kunna bidrar till att utveckla elevernas förståelse för omvärlden och samtidigt lägger en god grund för deras vidare studier.                    

Nyckelord: teknikundervisning, tekniklärare, grundskola