In order to reach the current climate goals, energy consumption needs to decrease in all sectors, including households, which produce 20% of the European emissions. However, it is difficult to increase residents’ engagement in their household electricity consumption as it is an ‘invisible’ form of energy, the monetary incentives are often too small and environmental incentives are not very effective. Building on the idea that an engagement mechanism should be based on user needs, and recent research showing that social influence can be an effective way to affect consumption behaviour, this thesis examines the potential of a neighbourhood-based digital local social network providing feedback on household electricity consumption as an engagement solution. By helping neighbours to know each other better, such a network could meet the basic human need of belonging to a group, while also taking advantage of the social influence between neighbours to increase the effectiveness of the energy feedback provided.

This thesis sought to: 1) Identify needs of residents that could be served by a local social network and explore whether such a network could provide a beneficial context for energy feedback; 2) identify and evaluate a set of design principles for energy feedback and use them to propose a prototype feedback design suitable for use in a local social network; and 3) design and implement a baseline study for measuring changes in aspects of social and environmental sustainability in a neighbourhood that introduction of a local social network can achieve, such as social cohesion, trust, safety, and energy attitudes and behaviour.

In order to achieve these objectives, the Research Through Design methodology was used. This resulted in mixed methods research using quantitative (household survey) and qualitative (focus group interviews, stakeholder consultation workshop) methods. The research was conducted in two eco-districts in Stockholm, Sweden: Hammarby Sjöstad and Stockholm Royal Seaport.

Regarding the first objective, results from the household survey indicated a need for increased interaction between neighbours in Stockholm Royal Seaport, while the focus group discussions revealed local communication needs that a local social network could meet. However, the possibility to use social influence between neighbours in increasing the intention to save energy was shown to be rather weak, possibly because of the current low level of connection between neighbours. Regarding the second objective, a set of design principles was identified using a literature study. They were used to create a design prototype of energy feedback that was presented to potential end-users in a stakeholder consultation workshop and then refined using suggestions given in the workshop. The workshop indicated support for many of the design principles as they were indirectly mentioned in the discussions. The design principle of fair feedback was further explored, suggesting use of typical household consumption as part of a fair comparison metric and when setting reduction goals.

Regarding the third objective, an evaluation method with baseline survey and follow-up surveys was suggested. The household survey served as a baseline for measuring social and environmental sustainability aspects in a neighbourhood. Further research is needed on the effectiveness of a local social network as an engagement mechanism for energy feedback.

För att nå de nuvarande klimatmålen måste energiförbrukningen minska i alla sektorer, även för hushåll som står för 20% av de europeiska utsläppen. Det är dock svårt att öka medborgarnas engagemang kring förbrukningen av hushållsel då el är en "osynlig" energiform, de monetära incitamenten ofta är ofta för små och miljöincitament inte är särskilt effektiva. Baserat på idén att en engagemangsmekanism bör baseras på användarbehov samt ny forskning som visat att socialt inflytande kan vara ett effektivt sätt att påverka konsumtionsbeteendet, undersöker denna avhandling potentialen i ett grannskapsbaserat digitalt lokalt socialt nätverk som tillhandahåller feedback på hushållens elförbrukning som en engagemangslösning. Genom att hjälpa grannar att lära känna varandra bättre kan ett sådant nätverk uppfylla det grundläggande mänskliga behovet av att tillhöra en grupp, samtidigt som det sociala inflytandet mellan grannar kan utnyttjas för att öka effektiviteten hos den tillhandahållna energiåterkopplingen.

Denna avhandling hade tre mål: 1) Identifiera behov hos boende som kan tillgodoses av ett lokalt socialt nätverk samt undersöka huruvida ett sådant nätverk skulle kunna tillhandahålla en bra kontext för energiåterkoppling, 2) identifiera och utvärdera en uppsättning designprinciper för energiåterkoppling, och använda principerna för att föreslå en prototypdesign för energiåterkoppling lämplig för användning i ett lokalt socialt nätverk och 3) utforma och genomföraen baseline-studie för att mäta förändringar i aspekter av social och miljömässig hållbarhet i ett grannskap skulle kunna främjas av införandet av ett lokalt socialt nätverk, exempelvis social sammanhållning, tillit, säkerhet samt energiattityder och beteende.

För att uppnå dessa mål användes Research Through Design-metodiken, vilket i sin tur resulterade i en s.k. “mixed methods”-forskningsmetodik där både kvantitativa (hushållsundersökning) och kvalitativa (fokusgruppintervjuer, workshop) metoder användes. Forskningen genomfördes i två distrikt med miljöprofil i Stockholm: Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden.

Beträffande det första målet indikerade hushållsundersökningen ett behov av ett ökat samspel mellan grannarna i Norra Djurgårdsstaden. Fokusgruppdiskussionerna avslöjade lokala kommunikationsbehov som ett lokalt socialt nätverk skulle kunna möta. Möjligheten att använda socialt viiinflytande mellan grannar för att öka intentionen att spara energi visade sig dock vara ganska liten, möjligen på grund av den nuvarande låga nivån av sammanhållning mellan grannarna. Beträffande det andra målet identifierades en uppsättning designprinciper med hjälp av en litteraturstudie. Dessa användes för att skapa en designprototyp på energiåterkoppling som presenterades till potentiella slutanvändare under en workshop. Prototypen förbättrades sedan med hjälp av de förslag som gavs i workshopen. Workshopen gav också stöd åt många av designprinciperna som indirekt nämndes under diskussionerna. Designprincipen för rättvis återkoppling undersöktes ytterligare vilket ledde till ett förslag om att använda typisk hushållskonsumtion som en del av en rättvis jämförelseindikator och vid fastställning av energisparmål.

Beträffande det tredje målet föreslogs en utvärderingsmetod baserat på en baseline-studie och uppföljande studier. Hushållsundersökningen fungerade som en utgångspunkt för mätning av sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter i ett grannskap. Ytterligare forskning föreslogs för att visa på effektiviteten hos ett lokalt socialt nätverk som en engagemangsmekanism för energiåterkoppling.

Over 60% of global greenhouse gas emissions derive from household consumption patterns. To reach the 1.5-degree target set in the Paris Agreement, new interventions to influence household behaviours are needed. This thesis examined two areas, household electricity consumption and waste sorting, where behaviour plays a large role. To change behaviour, households need information and feedback regarding their consumption, but in an era of information overload it is difficult to reach individuals. This thesis explored whether households can be better reached by a service that creates value for its users, so that feedback is noticed and acted upon over a sustained period. Specific objectives were to: (1) identify needs of citizens that could be addressed with a local digital service and develop such a service; (2) design and develop elements of the service to promote selected sustainable behaviours affecting household electricity consumption and household waste sorting; and (3) evaluate whether these elements can improve awareness of sustainability matters and promote pro-environmental behaviour among residents.

To fulfil objective (1), a local social network for neighbourhoods was designed and developed. A phone survey in Stockholm Royal Seaport confirmed low neighbour interaction, while focus group interviews in Hammarby Sjöstad identified specific local information and communication needs. To fulfil objective (2), a subset of design principles identified from the literature was used to design feedback for the local social network. The feedback was developed into a prototype through workshop and focus group discussions. To fulfil objective (3), residents were provided with feedback and interventions in two pilot studies in Stockholm, a 15-month study on electricity consumption involving 281 students at KTH and a 12-month study on waste sorting involving 61 households in Stockholm Royal Seaport having an automatic waste collection system. The study on electricity showed a 3.3 %-unit peak-hour reduction for the intervention group and 46 %-unit reduction for saving participants. Average participation in peak load reduction was 3 months, but some stayed for almost the entire period, indicating potential for long-term engagement. Incentives were not necessary, but improved outcomes. The waste study found increased plastic sorting among app users, but also challenges in data collection and analysis. Overall, the value-creating approach can be useful if user needs are met correctly, and reaches a larger user group with feedback than conventional energy apps.

Över 60 % av de globala utsläppen av växthusgaser härrör från hushållens konsumtionsmönster. För att nå det 1,5-gradersmål som sattes upp i Parisavtalet behövs nya insatser som kan påverka hushållens beteenden. Denna avhandling undersökte två områden där beteende spelar en stor roll: hushållens elförbrukning och sopsortering. För att få till en beteendeförändring behöver hushållen information och återkoppling om sin konsumtion, men denna drunknar i dagens informationsbrus vilket gör det svårt att nå de boende. Denna avhandling utforskade hur medborgare kan ges återkoppling via en tjänst som dessutom skapar värde för de boende, detta för att återkopplingen ska uppmärksammas och ageras på under en längre tid. Syftet med avhandlingen var att: 1) identifiera behov hos medborgare som skulle kunna tillgodoses med en lokal digital tjänst och utveckla en sådan tjänst, 2) designa/utveckla element i tjänsten som främjar utvalda hållbara beteenden gällande hushållens elförbrukning och hushållsavfallssortering; och 3) utvärdera om dessa element kan öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor och leda till ett hållbarare beteende bland invånarna.

För mål 1) föreslogs och utvecklades ett lokalt socialt nätverk för stadsdelar. En telefonundersökning i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm bekräftade en låg interaktion bland grannar, medan fokusgruppsintervjuer i Hammarby Sjöstad i Stockholm identifierade specifika lokala informations- och kommunikationsbehov. För mål 2) användes utvalda designprinciper från litteraturen till att bygga en designprototyp för återkoppling som utvärderades med workshops och fokusgrupper och utvecklades därefter till en fungerande prototyp. För mål 3) fick boende återkoppling och interventioner i två pilotstudier i Stockholm: en 15-månaders studie om elförbrukning med 281 studenter på KTH, och en 1-årig studie om sopsortering med 61 hushåll i Norra Djurgårdsstaden som har ett sopsugssystem. Elpiloten visade en topplastsminskning på 3,1 procentenheter för hela interventionsgruppen och 46 procentenheter för de deltagare som sparade el. Det genomsnittliga deltagandet för topplastsminskningen var 3 månader, men de mest motiverade personerna deltog under nästan hela experimentperioden vilket visade en potential för långsiktigt användarengagemang. Incitament var inte nödvändiga men förbättrade resultaten. Avfallspiloten visade på en ökad sortering av plast för appanvändare men belyste även utmaningar gällande datainsamling och - analys. Fler studier behövs för att undersöka effektiviteten av återkopplingen. Det värdeskapande tillvägagångssättet kan vara användbart om rätt behov tillgodoses och kan därmed göra hållbarhetsåterkoppling tillgänglig för en större användargrupp än exempelvis vanligt förekommande energiappar.