This thesis focuses on how professional support staff within the support services at higher education institutions (HEIs) perceive their roles. A combination of the broader expectations on HEIs from the surrounding society, changed ideals for governance and research indicating changed profiles for the roles of these support staff has motivated this research. Staff at HEIs have commonly been described by dividing them into those with academic positions and those with positions designated non-academic in much of the literature. This thesis focuses on a category of support staff who do not describe themselves as administrators, but who do not have academic positions either. Embedded in the roles of this category of staff are tensions in relation to academics. What do these professional support staff do, how are they organised and what does the division of labour in the HEIs look like? The overarching aim of this thesis is to explore how the professional support staff understand their roles with a particular emphasis on their working relationship with academics. The opening chapter provides an overview of the discussion of the roles of professional support staff in previous research. This includes an outline of structural and national features, as well as discursive aspects related to their roles. In addition, the implications of the changing roles of the professional support in relation to academics are discussed. Related to these changes is an inherent increase in their level of expertise in which a high level of discretion is a central feature. This is discussed under the umbrella of theories about professionalism. A complementary theoretical approach is the concept of a third space, which is developed as a tool to explore and understand the roles of both professional support staff and academics, as well as their working relationship. The thesis includes four papers based on interviews with three different professional support staff categories at Swedish HEIs. Their perceptions of their roles have been mapped and analysed from different perspectives. These three categories represent professional support staff with roles related to strategic work at their HEIs. A fifth paper is based on interviews conducted in Norway and the Netherlands, with a focus on professional support staff with management roles and their perceptions of how well-functioning support should be organised. One finding that runs through all five papers is that these professional support staff perceive themselves as back office support staff. They are clear    2  about having support roles and not being decision makers. Another finding is that they describe themselves as having great discretion both in the design of their roles and in the way they organise their work. On the one hand, this discretion is described as a central precondition for the attractiveness of the role. On the other hand, it may also imply some vulnerability concerning their competences. The combination of their closeness to the university leadership team, the tasks related to the HEIs’ strategic work and the fact that they themselves have designed their roles implies that these roles could be described as examples of hybrid forms of professionalism. This is an expression of the coming together of different and potentially contradictory sets of principles, values and logics in the structuring of work in one role. These professional support staff have to navigate between the logics of the governance ideals of the university leadership team and their own claims to expertise. This navigation is played out in a field dominated by the norms and values of academics.  

I denna avhandling studeras hur personal inom högskolans interna verksamhetsstöd upplever sina roller. Kombinationen av bredare förväntningar på högskolan från det omgivande samhället, ändrade styrningsideal, och att forskningen pekar på förändrade profiler för viss stödpersonal, motiverar studier av denna personalkategori.  Personal vid lärosäten har ofta beskrivits i termer av en uppdelning mellan å ena sidan personer med akademiska tjänster och å andra sidan personal som inte har sådana tjänster. Denna avhandling studerar särskilt en kategori personal inom verksamhetsstödet som inte självklart beskriver sig som administratörer, men inte heller är anställda som lärare/ forskare. I detta ligger en inbyggd spänning. Vad arbetar de med, hur organiseras deras arbete och hur ser arbetsdelningen mellan denna personal i verksamhetsstödet och akademisk personal i högskolan ut? Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka hur utvalda kategorier personal inom högskolans verksamhetsstöd förstår sina roller med särskilt fokus på hur arbetsrelationen med högskolans lärare/ forskare ser ut. I ett inledande kapitel ges en överblick hur personal inom verksamhetsstödet i högskolan diskuterats i tidigare forskning. Här ingår såväl strukturella och nationella skillnader, som diskursiva aspekter kopplat till deras roller. Därtill diskuteras också hur deras förändrade roller kan påverka relationen till akademiker.  Kopplat till identitetsbyggandet i deras roller finns en ökad grad av expertis där det också ingår en hög grad av självständighet i rollen. Detta diskuteras inom ramen för teorier om professionalisering. Ett kompletterande ramverk består av konceptet ’third space’ som är utvecklat för att undersöka och förstå rollerna inom såväl verksamhetsstödet som för lärare/forskare, och deras inbördes relation i högskolan. I avhandlingen presenteras fyra artiklar baserade på intervjuer vid svenska lärosäten med tre olika personalkategorier inom verksamhetsstödet. Deras upplevelser av rollen har kartlagts och analyserats från olika perspektiv. Dessa tre kategorier representerar verksamhetsstödjande personal med roller nära kopplade till högskolans strategiska arbete. Därtill ingår i avhandlingen också en studie baserad på intervjudata från lärosäten i Norge och Nederländerna, om hur verksamhetsstödspersoner med ledningsuppdrag ser på frågor om organiseringen av ett välfungerande stöd.

Ett resultat som sammanbinder de fem artiklarna är att de studerade betraktar sig som ’back office’ personal. De är tydliga med att de utgör ett stöd och inte agerar som beslutsfattare. Ett annat tydligt resultat är att de beskriver sig som att de har haft stor handlingsfrihet i hur deras roller utformats och i hur de organiserar arbetet. Å ena sidan är denna handlingsfrihet en viktig drivkraft för dem i deras arbete, å andra sidan kan den också innebära en viss sårbarhet när det gäller deras kompetenser.  Kombinationen av deras närhet till högskolans ledning, arbetsuppgifter som kan kopplas till lärosätets strategiska arbete och att de själva i hög grad äger utformningen av sina roller, gör att dessa grupper inom verksamhetsstödet kan beskrivas som exempel på en hybrid form av professionalisering. Detta är ett uttryck för att flera potentiellt motsägelsefulla principer, värden och logiker möts i den professionella rollen. Dessa verksamhetsstödspersoner navigerar mellan logiker som speglar värden i hur lärosätets ledning organiserar arbetet och logiker kopplat till den expertroll som de anställts för. Denna navigering sker i en miljö dominerad av akademiska värderingar och normer.