Rapid changes in the global climate and declining biodiversity pronounces the need for adapting the transport system and transport infrastructure, which influence several sustainability issues and cause direct environmental impact through their use of land, as well as indirect impacts, for example, emissions of pollutants to air and water. The Swedish Transport Administration (STA) is responsible for and conducts a large part of the transport planning in Sweden and the STA endeavor to increase collaboration with other societal actors in transport planning. In 2013, the Strategic Choice of Measure (SCM) process was introduced by the STA to facilitate collaboration among multiple societal actors in the early stages of transport planning. In the SCM process many of the choices are made that will affect the development of the transport system as well as the future transport system's impact on the environment. Integrating environmental aspects at an early planning stage, such as in the SCM process, can help reduce and avoid the environmental impact of the transport system. Therefore, this licentiate thesis aims to explore the consideration of environmental aspects in the SCM process (Paper 1), and to analyze the SCM process from a systems perspective in order to illuminate the consequences of system boundaries on how environmental aspects are considered and what aspects are included or left out (Paper 2). In addition, proposals are being developed to strengthen practice (Papers 1 and 2).

To achieve the aims of the thesis, interview studies, document studies and observational studies have been performed. Also, a case study of two SCM processes was conducted. This dissertation shows that there are several challenges associated with the consideration of environmental aspects in SCM processes. For example, the increased element of collaboration in the planning process implies that the coordination of the process will affect which environmental aspects are considered and in what way. Furthermore, land-use and transport planning are coordinated in the SCM process, which often leads to conflicting ideas about how an area should be developed. By finding solutions to transport and land-use related problems with synergetic effects, conflicts may be solved, and transport, land-use and environmental needs may be met simultaneously. To identify this type of measure and packages of measures in an SCM process, tools that enable the identification of links between transport, land-use and environmental aspects can be used as support.

Drastiska förändringar av det globala klimatet och minskande biodiversitet tydliggör behovet av att ställa om till ett hållbart samhälle. Transportsystemet är kopplat till flera hållbarhetsfrågor och orsakar direkt miljöpåverkan genom användande av land för transportinfrastruktur, såväl som indirekt miljöpåverkan genom exempelvis emissioner av föroreningar till luft och vatten. För att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön är det viktigt att redan i ett tidigt skede integrera miljöaspekter i transportplaneringen. Trafikverket ansvarar för och bedriver en stor del av transportplaneringen i Sverige och planeringspraktiken har fått ett ökat inslag av samverkan mellan trafikverket och andra samhällsaktörer i samband med införandet av Åtgärdsvalstudier (ÅVS) som en del av den tidiga transportplaneringen. ÅVS processen föregår den fysiska planeringen av transportinfrastruktur och syftar till att flera samhällsaktörer tillsammans ska hitta lösningar till transportrelaterade problem. I ÅVS:er görs många av de val som kommer att påverka utvecklingen av transportsystemet och processen avgör därmed i hög utsträckning det framtida transportsystemets belastning på miljön.  En lyckad integrering av miljöaspekter i ÅVS processen kan bidra till att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön. Därför syftar denna licentiatavhandling till att utforska hanteringen av miljöaspekter i ÅVS:er (Artikel 1), samt att analysera ÅVS processen från ett systemperspektiv för att belysa konsekvenserna av systemgränser på hanteringen av miljöaspekter (Artikel 2). Dessutom utvecklas förslag för att stärka ÅVS-praktiken (Artikel 1 och 2).

De metoder som tillämpats i uppsatsen är intervjustudier, dokumentstudier och observationer av praktiken. Dessutom har en fallstudie av två ÅVS processer utförts. Denna avhandling visar att det finns flera utmaningar kopplat till hantering av miljöaspekter i ÅVS. Bland annat har koordineringen av processen en stor påverkan på vilka miljöaspekter som hanteras i processen och på vilket sätt de hanteras. Vidare finns också en utmaning kopplad till att planering av markanvändning och transport koordineras i åtgärdsvalstudier, vilket ofta innebär att arbetsgruppen måste hantera motstridiga idéer om det specifika områdets utveckling. En nyckel till att komma överens om vad som är lösningen på ett i en ÅVS adresserat planeringsproblem är att hitta åtgärder och åtgärdspaket med synergieffekter, dvs. som kan lösa olika typer av problem simultant. För att identifiera den här typen av åtgärder och åtgärdspaket i en ÅVS kan verktyg tillämpas som möjliggör identifiering av länkar mellan transport, markanvändning och miljöaspekter. Exempel på ett sådant verktyg är landskapsanalys. Arbetet i ÅVS processen skapar också en möjlighet för olika aktörer att utveckla gemensamma mål och visioner för utvecklingen av ett område, vilket också bidrar till att skapa förutsättningar för att lösa gränsöverskridande planeringsproblem.

Addressing cross-cutting issues such as climate change, urbanization, andenvironmental degradation in policy and planning is key for transitioning toa sustainable society. In the work of societal and transport systemdevelopment, the integration of environmental and sustainabilityperspectives has never been more crucial. In urban areas, the interconnection between transport and land use is evident, and integrated transport and land use planning plays an important role in promotingsustainable transport systems. However, both the integration ofenvironmental and sustainability considerations in transport planning and the integration of land use and transport planning are complex challenges.This thesis explores the consideration of environmental aspects andsustainability perspectives in strategic transport planning, with a focus onthe Swedish Strategic Choice of Measures (SCM) approach and lessonslearnt from planning approaches in the Nordic countries. The thesis is primarily based on case studies of SCM processes in the Stockholm region. Empirical material has been collected through observations of SCMs involving public officials from the Swedish Transport Administration,municipalities in Stockholm Region, and Stockholm's public transportauthority, as well as through semi-structured interviews, focus groupinterviews, informal interviews and document studies, with a qualitative research approach.The thesis is a compilation of four scientific papers. Three of the papers (1,2, and 4) discuss the SCM process, and in two of the papers (2 and 4), SCM processes in the Stockholm region are used as empirical cases of howstrategic choices of measures have been made in transport and land useplanning. Paper 3 explores and draws lessons from Nordic planning instruments to coordinate transport and land use planning with the aim of promoting sustainable development. The results highlight the difference between engaging and non-engagingenvironmental aspects and advocate for a systems perspective in planning to understand connections and promote holistic solutions. Planning approaches from different Nordic countries, such as the Finnish MAL and the Norwegian Urban Growth Agreements, demonstrate the effectiveness of integrating transport and land use planning through instruments based oncollaboration between transport and land use actors. The results also identify challenges related to fragmented transport and land use planning,and that actors' vary in their engagement when addressing environmental and sustainability considerations in the SCM planning context. Effective collaboration and sustainable choices of measures relies on knowledgeable professionals being capable of interdisciplinary collaborations and innovative thinking, being part of and coordinating the planning process, i.e.SCM. The use of Integrated Landscape Character Assessment (ILCA) can provide a framework for cross-actor collaboration and has the potential to identify multifunctional solutions contributing to a sustainable societal transition. Overall, the results of the thesis emphasize the importance of integrating environmental and sustainability perspectives into transport planning to promote sustainable development.

Dagens utmaningar såsom klimatförändringar, urbanisering och miljöförstöring ställer krav på tvärsektoriell aktörssamverkan och åtgärder som bidrar till omställningen till ett hållbart samhälle. I detta sammanhang spelar integreringen av miljö- och hållbarhetsperspektiv i transportplaneringen en viktig roll. Genom att studera det komplexa samspelet mellan transport- och markanvändningsplanering kan olika strategier och åtgärder identifieras för att främja hållbara transportsystem i urbana områden. Avhandlingen utforskar integreringen av miljöaspekter och hållbarhetsperspektiv i strategisk transportplanering, med fokus på Åtgärdsplanering samt lärdomar från nordiska planeringsverktyg som möjliggör en samordning av transport- och markanvändningsplanering. Avhandlingen är i huvudsak baserad på fallstudier av åtgärdsvalstudier (ÅVS) i Stockholmsområdet. Empiriskt material har samlats in genom observationer av ÅVS:er där representanter från Trafikverket, kommuner i Stockholms län samt Stockholms kollektivtrafikförvaltning har medverkat, och genom semistrukturerade intervjuer, informella intervjuer, fokusgrupper samt dokumentstudier, utifrån en kvalitativ forskningsansats. Avhandlingen är en sammanläggning av fyra vetenskapliga artiklar. Tre av artiklarna (1, 2 och 4) handlar om ÅVS processen och i två av artiklarna (2 och 4) används ÅVS processer i Stockholms region som empiriska fall av hur strategiska val av åtgärder gjorts i koordinerad transport och markanvändningsplanering. I artikel 3 utforskas och dras lärdomar av tillämpningen av planeringsverktyg i Norden som syftar till att samordna transport och markanvändningsplanering för att främja hållbar utveckling.  Resultaten visar på utmaningar relaterat till den fragmenterade transport- och markanvändningsplaneringen och till aktörernas varierande engagemang i att hantera olika miljö- och hållbarhetsfrågor i ÅVS. Vidare belyser resultaten skillnaden mellan miljöaspekter som engagerar respektive inte engagerar deltagarna i planeringsprocessen, vilket pekar på behovet av ett systemperspektiv i ÅVS för att förstå samband och främja helhetslösningar. I den Nordiska studien redovisas olika Nordiska planeringsverktyg, bland annat finska MAL och norska Byveksavtal, som visar på möjligheter att integrera markanvändnings- och transportplanering som bygger på samverkan mellan de olika aktörerna. Effektiv samverkan, samt val av åtgärder som främjar hållbarhet, förutsätter kompetens och förmåga till tvärvetenskapligt samarbete och innovativt tänkande. Resultat från tillämpningen av Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) i ÅVS visar att verktyget har potential att identifiera multifunktionella lösningar i planeringen som bidrar till hållbar samhällsomställning. Sammantaget understryker avhandlingen vikten av att integrera miljö- och hållbarhetsperspektiv i transportplanering för att främja utvecklingen av ett hållbart samhälle.  Metodmässigt säkerställs tillförlitlighet, trovärdighet och överförbarhet av resultaten från denna studie till andra studier genom omfattande datainsamling, triangulering och internationella jämförelser. För att hantera subjektivitet i forskningen, utgår studien ifrån ett reflexivt tillvägagångsätt genom att spegla metodval och resultat utifrån olika perspektiv, med avsikt att stärka forskningskvaliteten. Slutligen lyfter avhandlingen fram förslag till hur aktörssamverkan och integrering av miljö- och hållbarhetsperspektiv i strategisk transportplanering kan förbättras, vilket kan bidra till att identifiera åtgärder för att möta komplexa samhällsutmaningar och främja en omställning till hållbar samhällsutveckling.