This thesis addresses local adaptation to climate change-induced sea level rise, taking an ethical perspective and focusing at the role of planning and the planner. The research, which has been conducted within a transdisciplinary research project, takes a bottom-up approach to applied ethics, and relies to a great extent on empirical data. In doing this, it contributes to the growing field of ethics of climate change adaptation, with results that can be of interest to both ethicists and planners. The thesis consists of an introductory chapter and three articles. 

Article 1: Departing from an interview study with planners working with adaptation to sea level rise in Sweden, a typology of ethical issues is presented. It is shown that planners have to deal with input-oriented, process-oriented, and outcome-oriented ethical issues, and that knowledge of these can contribute to ethical adaptation policy. 

Article 2: A method building on Value Sensitive Design (VSD) and scenario planning is developed and applied to address the challenge of integrating ethics when planning for uncertainty over long time- horizons, in the context of adaptation to sea level rise. The method consists of three steps for scenario development and three steps for value investigations. The application resulted in insights on aspects important for an ethical long-term adaptation to sea-level rise. 

Article 3: Responsibility of adaptation to sea level rise is often assigned to local planners. But what does it mean to be responsible? Departing from the idea of professional virtues, three codes of ethics for planners are analysed to extract aspirational characteristics for planners. The identified virtues are put in relation to central challenges of adaptation, where five virtues stand out as central to the understanding of what it means to be responsible in adaptation to sea level rise. 

Den har avhandlingen behandlar etiska aspekter i anpassning till stigan­de havsnivåer. Som en följd av klimatforändringarna stiger havsnivåer­na, vilket utsätter kustnära samhällen for stora risker. För att minimera dessa risker kan vi antingen minska våra utslapp och begransa klimatförändringarna (detta kallas på engelska for mitigation), eller så kan vi anpassa oss till förandringarna vi star inför. Anpassning till stigande hav­snivåer kan bland annat ta form av hårda skydd som murar mot havet, ekosystembaserade skydd som mangroveskogar, eller genom att flytta samhällen och människor från riskzoner, en sa kallad planerad reträtt. Det som är karakteristiskt för anpassning till stigande havsnivåer är att det i stor utsträckning handlar om ingrepp i den byggda miljön, vilket gör att anpassning till stigande havsnivåer på många sätt kan betraktas som en sorts fysisk planering. I de flesta samhällen kommer anpassning innebära en kombina­tion av insatser, och när anpassningsstrategier formuleras kommer det behövas tas hänsyn till mål- och värdekonflikter. I och med detta kan an­passning till klimatförandringarna och till stigande havsnivåer uppfattas som etisk till sin natur. En etisk analys kan bidra med att systematisera rätt och fel och bistå med verktyg for att fatta välmotiverade beslut. Trots detta har förhallandevis lite forskning inriktat sig på just etisk an­passning till stigande havsnivåer. Denna avhandling bidrar med etiska analyser av anpassning till stigande havsnivåer, med särskild inrikt­ning på lokal anpassning och planerarens roll i anpassningsprocessen. Forskningen som presenteras har genomförts inom det tvärvetenskapli­ga forskningsprojektet Sea-rims (Sustainable and ethical adaptation to rising mean sea levels) som drivs av filosofiska avdelningen på KTH till­sammans med Statens Geotekniska Institut (SGI). Projektgruppen har tillsammans med ett antal projektpartners från sydsvenska kommuner och länsstyrelser, samt en referensgrupp med representanter från myn­digheter som arbetar med anpassning till stigande havsnivåer, utforskat etiska dimensioner av de problem som projektmedlemmarna står infor. Avhandlingen kan därmed ses som ett exempel på tillampad etik, med ett tydligt nedifrån-perspektiv på de etiska frågeställningarna.

This is a thesis on the ethics of adaptation to sea level rise, with a focus on proactive adaptation planning. The research, which has been conducted within a transdisciplinary research project, takes a bottom-up approach to applied ethics, and has been conducted in close collaboration withadaptation planners and other project partners. The thesis consists of an introductory chapter which includes broader methodological concerns, and an overview of scientific and theoretical issues that are considered as relevant background to the broader research topic, as well as five articles.

Article 1: Departing from an interview study with planners working with adaptation to sea level rise in Sweden, a typology of ethical issuesis presented. It is shown that planners have to deal with input-oriented, process-oriented, and outcome-oriented ethical issues, and that knowledge of these can contribute to ethical adaptation policy.

Article 2: Responsibility of adaptation to sea level rise is often assigned to local planners. But what does it mean to be responsible? Departing from the idea of professional virtues, three codes of ethics for planners are analysed to extract aspirational characteristics for planners. The identified virtues are put in relation to central challenges of adaptation, where five virtues stand out as central to the understanding of what it means to be responsible in adaptation to sea level rise.

Article 3: A method building on Value Sensitive Design (VSD) and scenario planning is developed and applied to address the challenge of integrating ethics when planning for uncertainty over long time-horizons, in the context of adaptation to sea level rise. The method iscalled VSSP and consists of three steps for scenario development and three steps for value investigations. The application resulted in insights on aspects important for an ethical long-term adaptation to sea levelrise.

Article 4: Climate change and adaptation to climate change tend to have disproportionately negative impacts on women. An analysis of what a gender-sensitive adaptation planning needs to address is conducted, and the potential of VSSP as an approach for promoting gender equality in long-term adaptation planning is investigated.

Article 5: The concept of feasibility, as it is used in the climate change context, is discussed. It is found that common uses of the term fail to capture what is meant by feasibility, and that this can have significant consequences for practical deliberation on climate policy. The conditional probability account of feasibility, as discussed in political theory, is suggested as a preferable account for feasibility in the climate change discourse.

In all, the thesis explores a range of ethical topics of relevance in the context of planning for a sustainable adaptation to sea level rise. It bridges practical experiences and concerns with insights from the fields of climate ethics, decision theory, philosophy of technology, and political philosophy, to mention a few. In doing this, the thesis contributes to thegrowing field of ethics of climate change adaptation, with results that can be of interest to both philosophers, planners, and others working with adaptation genrally and adaptation to sea level rise specifically.

Den här avhandlingen utforskar etiska aspekter i anpassning till stigande havsnivåer. Som en följd av klimatförändringarna stiger de globala havsnivåerna. Exakt hur mycket havsnivåerna kommer stiga beror på våra framtida utsläpp, men även om våra utsläpp av växthusgaser skulle upphöra helt kan vi räkna med att havsnivåhöjningen kommer pågå under åtminstone de närmaste århundradena. Redan idag påverkas många samhällen av erosion, saltvattenintrång och en ökad frekvens på översvämningar. På sikt kommer dessa problem förvärras och kustnära samhällen utsättas för stora risker. För att hantera detta kommer samhällen behöva lägga mer resurser på anpassning. Anpassning till stigande havsnivåer kan bland annat ta form av hårda skydd såsom murar eller vallar mot havet, ekosystembaserade skydd som mangroveskogar, eller genom att flytta samhällen och människor från riskzoner, en så kallad planerad reträtt. Det som är utmärkande för anpassning till stigande havsnivåer är att det i stor utsträckning handlar om ingrepp i den byggda miljön, vilket gör att anpassning till stigande havsnivåer på många sätt kan betraktas som en sorts fysisk planering.

I de flesta samhällen kommer anpassning innebära en kombination av insatser, och när anpassningsstrategier formuleras kommer det behövas tas hänsyn till mål- och värdekonflikter. I och med detta kan anpassning till klimatförändringarna och till stigande havsnivåer uppfattas som etisk till sin natur. En etisk analys kan bidra med att systematisera rätt och fel och bistå med verktyg för att fatta välmotiverade beslut. Trots detta har förhållandevis lite forskning inriktat sig på just etisk anpassning till stigande havsnivåer. Denna avhandling bidrar med etiska analyser av anpassning till stigande havsnivåer, med särskild inriktning på lokal och regional anpassning och planerarens roll i anpassningsprocessen. Forskningen som presenteras har genomförts inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Sea-rims (Sustainable and ethical adaptation to rising mean sea levels) som har genomförts som ett samarbete mellan den filosofiska avdelningen på KTH och med Statens Geotekniska Institut (SGI). Projektgruppen har tillsammans med projektpartners från sydsvenska kommuner och länsstyrelser, samt en referensgrupp med representanter från myndigheter som arbetar med anpassning till stigande havsnivåer, utforskat etiska dimensioner av de problem som projektmedlemmarna står inför. Avhandlingen kan därmed ses som ett exempel på tillämpad etik.

Avhandlingen består av en kappa och fem artiklar. Kappan inleds med en introduktion av avhandlingen och forskningsprojektet inom vilken den har skrivits. I avsnitt 2 i kappan diskuteras tre metodologiska förhållningssätt som ligger till grund för avhandlingsarbetet: tillämpad etik, distinktionen mellan ideal och icke-ideal teori, samt empirisk och fältfilosofi (eng. field philosophy). I avsnitt t och 4 redogör jag för den vetenskapliga bakgrunden till frågeställningarna. Detta innefattar en överblick av klimatförändringarna och stigande havsnivåer, de risker som uppstår som en konsekvens av klimatförändringarna och stigande havsnivåer, samt olika sätt att bemöta dessa risker. Det framstår tydligt att anpassning till stigande havsnivåer kommer vara utmanande, inte minst då det råder stor osäkerhet kring hur mycket och hur snabbt havsnivåerna kommer stiga. I avsnitt 5-12 har jag valt att gå på djupet i några etiska frågeställningar av relevans för avhandlingen tema: anpassningens politiska natur, distinktionen mellan inkrementell och transformativ anpassning, aspekter av rättvisa i klimatanpassning, värdet av att tillämpa capabilities approaches för att främja rättvisa i anpassning, intergenerationell rättvisa och diskontering och anpassning, osäkerhet i klimatanpassning, och anpassning som en form av design. Kappan rundas av med avslutande reflektioner i avsnitt 13 och engelska sammanfattningar av artiklarna i avsnitt 14.