As urbanization and global warming increase, an increasing importance is set on that urban planning processes take the possible effects of urban heat islands into account. In order to provide local city planners with site specific knowledge of the current situation in Stockholm, this study has explored the intra-urban heat island effect in Stockholm municipality by identifying major problem areas as well as addressing the statistical relationship between temperature and factors relating to land cover and urban planning strategies. Remotely sensed land surface temperature (LST) and the Swedish National Land Cover Database (NMD) have formed the data basis for the analyses that were carried out using GIS. The LST and land cover information have been extracted from randomly placed circle polygons in order to create a sample for the statistical analyses. 

The results show that there exist differences in temperature within Stockholm municipality, both within the municipality as a whole and between various urban characters. In both cases, land cover is identified as an important, but not sole, factor to explain the differences. On land areas, artificial non-vegetated surfaces and forest is identified as the land cover classes of most relevance when it comes to the urban heat island effect. For both land cover classes, a strong correlation to LST is seen. Even though certain uncertainties and limitations are embedded in the data as well as in the method choices, the study can conclude in that the urban heat island effect is present in Stockholm municipality and that it can be derived from both land cover and urban characters. 

I takt med att urbaniseringen och den globala uppvärmningen ökar kommer högre krav ställas på att stadsplaneringen tar hänsyn till de effekter som väntas uppstå kopplat till urbana värmeöar. I syfte att bistå lokala stadsplanerare med platsspecifik kunskap om den nuvarande situationen i Stockholm har den här studien utforskat intraurbana temperaturvariationer i Stockholms stad genom att identifiera de mest utsatta områdena samt genom att undersöka det statistiska sambandet mellan temperatur och faktorer kopplat till marktäcke och stadsutformning. Markens yttemperatur uppmätt från satellit och Nationella marktäckedata (NMD) har utgjort det främsta dataunderlaget för analyserna som genomförts med hjälp av GIS. Genom att extrahera information om yttemperatur och marktäcke från slumpmässigt placerade cirkelpolygoner kunde ett urval till de statistiska analyserna skapas. 

Resultaten från studien visar att det finns skillnader i temperatur inom Stockholms stad, både inom kommunen som helhet och mellan olika stadsbyggnadskaraktärer. I båda fallen kan marktäcke identifieras som en viktig, men inte ensam, faktor till att förklara skillnaderna. På landområdena identifieras exploaterad mark och skog som de marktäcken med störst betydelse när det kommer till urbana värmeöar. För båda marktäckena ses i studien en stark korrelation till yttemperatur. Trots att vissa osäkerheter och begräsningar kan kopplas till både använd data och de metoder som använts kan slutsatsen att effekten från urbana värmeöar finns i Stockholms kommun dras. Dessutom kan konstateras att effekten kan härledas både till marktäcke och stadsbyggnadskaraktär.