This study investigated how edge preparation through drag finishing affected the tool life of re-sharpened drills used in industrial production at Scania Engine Manufacturing. Within Scania DM's current re-sharpening and edge preparation process, a need was identified for quality control after the drag finishing operation. The purpose of the report was to analyse the relationship between edge radius and tool wear, and to evaluate the organizational and technical requirements for implementing microscope as measurement equipment.

The work was a combination of literature review, interviews, and experimental drill tests. Tests were performed on drills with varying processing times in a drag finish machine, and the edge radius were measured with a microscope. Flank wear and spindle torque was used as an indicator of tool life.

The drilling tests showed that larger edge radius tended to result in greater flank wear and higher torque, indicating increased tool wear. The unprepared drill initially exhibited the lowest torque, but it increased toward the end of the test, suggesting a shorter tool life than the drills with moderate edge radius. The drills with moderate edge radius showed more stable torque curves, indicating a longer tool life. However, the results are limited by a small number of data points and measurement uncertainties.

The interviews showed that a microscope can be integrated into the existing production environment, but the implementation requires clear instructions, training, and customized fixtures. The ability to systematically measure edge radii and wear was considered to contribute to better tool control, improved sustainability, and reduced resource consumption.

Denna studie undersöker hur eggpreparering, specifikt eggavrundning genom drag finishing, påverkar verktygslivslängden hos omskärpta borrar i industriell produktion. Inom Scania DM:s process för omskärpning och eggpreparering fanns behovet av kvalitetskontroll efter drag finishing. Syftet med arbetet var att analysera sambandet mellan eggradie och verktygslivslängd, samt att utvärdera organisatoriska och tekniska förutsättningar för att införa ett mikroskop som mätutrustning.

Rapporten bygger på en kombination av litteraturstudie, intervjuer och experimentella borrtester. Borrarna eggpreparerades med olika bearbetningstider, varefter eggradierna mättes upp med mikroskop. Fasförslitning och vridmoment i spindeln användes som indikator på verktygslivslängd.

De experimentella testerna visade att större eggradier tenderade att leda till en större fasförslitning och högre vridmoment, vilket antyder att större eggradier leder till större verktygsslitage. Den ej eggpreparerade borren visade initialt lägst vridmoment men ökade mot slutet, vilket indikerar på kortare livslängd än borrarna med medelstora eggradier. Dessa borrar gav stabilare vridmomentkurvor, vilket tyder på en längre livslängd. Resultaten begränsas dock av ett litet antal mätpunkter och vissa mätosäkerheter.

Intervjuerna visade att ett mikroskop kan integreras i den befintliga produktionsmiljön, men att införandet kräver tydliga instruktioner, utbildning och anpassade fixturer för att möjliggöra repeterbarhet. Möjligheten att systematiskt mäta eggradier och förslitning bedömdes kunna bidra till ökad verktygskontroll, förbättrad hållbarhet och minskad resursanvändning.