The transition to sustainable energy systems requires robust methods to assess environmental, social, and economic trade-offs. While wind energy presents low greenhouse gas (GHG) emissions and strong potential for climate mitigation, in sustainability evaluations the economic dimension is often neglected. This thesis investigates how economic assessment methods—retrospective and prospective—can be used to improve Life Cycle Costing (LCC) for emerging wind energy technologies.

To achieve this, a literature review approach was adopted, combining a scoping, systematic, and semi-systematic literature review. The study maps existing economic methodologies within life cycle sustainability assessment, explores the integration of prospective assessment into Life Cycle Assessment and examines how tools like prospective LCA (pLCA) and the Levelized Cost of Energy (LCOE) can inform prospective economic evaluations.

Findings indicate that current LCC applications often focus narrowly on microeconomic costs, lacking integration with broader economic impacts. Alternative methods such as Economic LCA (EcLCA), Differentiated Economic Assessment in a Life Cycle-Oriented Analysis (DEALA) and Techno-Economic Analysis (TEA). Approaches—including learning curves and process-based LCC combined with Input-Output (IO) models and prospective tools like Integrated Assessment Models (IAMs) and Shared Socioeconomic Pathways (SSPs)—offer pathways to improve the relevance and comprehensiveness of prospective LCC.

This thesis concludes that integrating prospective and hybrid approaches into LCC can enhance its utility for sustainability assessments for early-stage wind technologies. It recommends methodological alignment across life cycle tools and further empirical validation of advanced economic frameworks, such as EcLCA. These insights contribute to more balanced, future-oriented decision-making in renewable energy development.

Omställningen till hållbara energisystem kräver robusta metoder för att bedöma miljömässiga, sociala och ekonomiska avvägningar. Även om vindkraft har låga utsläpp av växthusgaser och stor potential för att minska klimatpåverkan, försummas ofta den ekonomiska dimensionen i hållbarhets utvärderingar. Denna avhandling undersöker hur ekonomiska bedömningsmetoder - konventionella och prospektiva - kan användas för att förbättra livscykelkostnadsberäkningar (LCC) för nya vindkraftstekniker.

För att uppnå detta användes en strukturerad litteraturöversikt som kombinerade en översiktlig, systematisk och semi systematisk litteraturöversikt. Studien kartlägger befintliga ekonomiska metoder inom livscykelbaserad hållbarhetsbedömning, undersöker integrationen av prospektiv bedömning i livscykelbedömning och undersöker hur verktyg som prospektiv LCA (pLCA) och Levelized Cost of Energy (LCOE) kan informera prospektiva ekonomiska utvärderingar.

Resultaten visar att nuvarande LCC-tillämpningar ofta fokuserar snävt på mikroekonomiska kostnader och saknar integration med bredare ekonomiska effekter. Alternativa metoder som Economic LCA (EcLCA), Differentiated Economic Assessment in a Life Cycle-Oriented Analysis (DEALA) och Techno-Economic Analysis (TEA). Tillvägagångssätt - inklusive inlärningskurvor och processbaserad LCC kombinerat med Input-Output-modeller (IO) och prospektiva verktyg som integrerade bedömningsmodeller (IAM) och delade socioekonomiska vägar (SSP) - erbjuder vägar för att förbättra relevansen och omfattningen av prospektiv LCC.

I denna avhandling dras slutsatsen att integrering av prospektiva och hybridmodeller i LCC kan förbättra dess användbarhet för hållbarhetsbedömningar för vindkraftsteknik i tidiga skeden. Den rekommenderar metodologisk anpassning av livscykelverktyg och ytterligare empirisk validering av avancerade ekonomiska ramverk, såsom EcLCA. Dessa insikter bidrar till ett mer balanserat och framtidsinriktat beslutsfattande inom utvecklingen av förnybar energi.