The global rise in temperature caused by climate change, in combination with an increasing urbanization have made urban heat islands (UHI) a common phenomenon. This puts pressure on microclimates in urban areas. Additionally, the densification of cities has led to a reduction of green and blue surfaces, which triggers further UHI effects. To combat heat phenomena, such as UHI, temperature can be regulated through carefully planned integration of green and blue infrastructure (GBI). GBI, such as street trees, green roofs, parks, dams and wetlands, provide temperature cooling effects by absorbing heat and evaporating water. In Nordic cities, GBI has mainly been adapted in urban planning to manage stormwater and prevent flooding. However, as the UHI is becoming a recurring phenomenon in densifying cities globally, there is an increasing demand for GBI integration in temperature regulatory purposes in Nordic cities. The objective of this thesis is to examine how and where GBI can be integrated into two development areas in the municipality of Sundbyberg to provide heat mitigating effects. This is evaluated by using a literature review of the characteristics and usage of GBI for temperature cooling. Additionally, a multi-criteriaanalysis proposes the most suitable areas for integration of GBI. Finally, a heat mitigation analysis is executed in InVEST, which also identifies capabilities of albedo and evapotranspiration based on current and planned GBI in the study areas. The results show that the most suitable areas for GBI integration are concentrated in the more densely built-up areas, where surface temperatures are highest and vegetation is sparse. In contrast, less suitable areas already contained significant vegetation and naturally lower temperatures. The Urban cooling model in InVEST demonstrated that vegetation and water sources have a strong cooling effect through evapotranspiration albedo and shading. However, areas with limited vegetation and highly impervious surfaces exhibited lower cooling capacity. These findings are consistent with previous research highlighting the temperature cooling benefits of GBI. The thesis concludes that GBI should be prioritized in high-density areas lacking vegetation, preferably characterized by flat terrain and high maximum temperatures during summertime. Trees are the recommended choice of GBI integration from a temperature cooling perspective due to their capacity to provide both shade, transpiration and are costeffective to implement. Future research should consider the long-term maintenance, economic feasibility, and social equity of GBI implementation.

Den stigande globala medeltemperaturen som orsakas av klimatförändringar, i kombination med en ökande urbanisering, har lett till att urbana värmeöar (UHI) blivit ett vanligt förekommande fenomen. Detta sätter framför allt press på mikroklimat i stadsområden. Därtill har förtätningen av städer lett till en minskning av gröna och blå strukturer, vilket förvärrar UHI-effekten ytterligare. För att motverka UHI kan temperaturen regleras genom noggrant planerad integrering av grön och blå infrastruktur (GBI). GBI, såsom gatuträd, gröna tak, parker, dammar och våtmarker, ger temperaturreglerande effekter genom att absorbera värme och avdunsta vatten. I nordiska städer har GBI hittills främst använts inom samhällsplanering för att hantera dagvatten och förebygga översvämningar. Men i takt med att UHI blir ett återkommande fenomen globalt sett, har efterfrågan på att integrera GBI för temperaturreglering ökat även i nordiska städer. Syftet med denna uppsats är att identifiera och utvärdera hur och var GBI är mest lämplig att integrera i två områden inom Sundbybergs kommun för att motverka höga temperaturer. Detta utvärderas genom en litteraturfördjupning av GBI:s egenskaper och användning för temperatursänkning. Dessutom genomförs en multikriterieanalys som föreslår de mest lämpliga områdena för olika typer av GBI. Slutligen genomförs en temperaturreglerande analys i InVEST som bland annat identifierar albedo- och evapotranspirationsförmåga för befintlig och planerad GBI i studieområdena. Resultaten visar att de mest lämpliga områdena för GBI-integrering är koncentrerade till de mest tätbebyggda områdena, där yttemperaturerna är högst och vegetationen gles. I kontrast till detta kännetecknas mindre lämpliga områden av redan betydande vegetation och naturligt lägre temperaturer. Urban cooling-modellen i InVEST visar att vegetation och vattendrag har en stark kylande effekt genom evapotranspiration, albedo och skuggning. Däremot uppvisar områden med begränsad vegetation och hög andel hårdgjorda ytor en lägre temperaturreglerande kapacitet. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning som visar att de kylande fördelarna med GBI. Slutsatsen är att GBI bör prioriteras i tätbebyggda områden som saknar vegetation och kännetecknas av platt terräng samt höga maxtemperaturer under sommaren. Träd är det rekommenderade valet av GBI ur ett temperaturreglerande perspektiv. Detta på grund av deras förmåga att både skugga, ge transpiration och den låga kostnaden kring implementering. Framtida forskning bör ta hänsyn till långsiktigt underhåll, ekonomisk genomförbarhet och social rättvisa vid implementering av GBI.