Denna forskningsrapport presenterar ett kunskapsunderlag om icke-bindande strategisk regional planering, specifikt hur denna planeringsprocess skapar samhällsvärde genom att bidra med ett regionalt perspektiv på planeringsfrågor med inflytande på regionala aktörers dialog och beslut, samt hur dessa beslut kan omvandlas till specifika avsiktsförklaringar och (sam)handling. 

Region Stockholm arbetar i skrivande stund med att ta fram en ny Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2060. RUFS är inte juridiskt bindande plan, utan vägledande för efterföljande samhällsplanering, och således är förverkligandet av planens målsättningar och prioriteringar beroende av samverkan mellan många olika aktörer inom Stockholms län, nämnvärt de 26 kommunerna. Författarnas uppdrag har varit att ta fram ett kunskapsunderlag för Region Stockholms arbete med att vidareutveckla samverkansprocesser- och strukturer för genomförandet av RUFS, baserat på forskning om regional planering inom Sverige och Europa. 

Rapporten är baserad på en omfattande översikt av internationell akademisk forskning inom samhällsplaneringsfältet (strategisk rumslig planering och regional planering); många av de teoretiska utgångspunkterna härstammar även från forskning om styrning och offentlig förvaltning. Grålitteratur relevant för regional planering i svensk kontext har även inkluderats och en selektiv dokumentstudie utförts med analys av policydokument och samrådshandlingar relaterade till regional utveckling inom Stockholmsregionen. 

Ett av rapportens bidrag som möjligtvis är av störst intresse för samhällsplaneringspraktiker är att den diskuterar och vidareutvecklar processmodeller för samverkan/samhandling som använts flitigt inom regionalt utvecklingsarbete i Sverige: samverkanstrappan, Forum-Arena-Court-modellen, och begreppet “samverkande governance” som motsvarar självförstärkande styrning mot samhandling.