Somatic freedoms are ethical commitments to bodies as whole, living and corporeal subjectivities within processes of research and design. They view ethical sensibilities as grounded in our bodies and felt experiences, and intimately shaped by our interpersonal, socio-cultural, and political relations. This position argues that embodied ethical knowledge is implicit in many aspects of research and design practice, as well as our interactions with machines. I explore felt experiences of ethics across three multidisciplinary art and design collaborations: (i) Robots, Dance, Different Bodies, (ii) Embrace Angels, and (iii) How to Train Your Drone. Across these projects, I investigate how misalignments between ethical sensibilities can invite deeper modes of allyship; how frictions between sensibilities can be engaged to forge bridges between interdisciplinary practitioners; how sensibilities are practiced within human-machine interactions; and how we might design machines that can support bodies in uncovering potential pathways to ethical transformation. 

Across these projects, I chart the development of somatic freedoms as ethical commitments to bodies and the vibrant, material and corporeal pursuit of change and transformation. These are commitments to creating conditions in which transformation is supported, enhancing the possibilities available to bodies to achieve change, facilitating the processes through which bodies transform their relations with the world, and by extension, change how they are constituted within those relations. My papers demonstrate processes of human-machine ethical reconfiguration: the ongoing reorganisation of relations between bodies and machines through which ethical transformation can be realised. These processes require traversing the boundaries of our bodies within our relational engagements with the world around us, experiencing ourselves as subjects who move but also objects that are moved within those encounters. This is a process by which bodies can engage in the work of ethics, seek out better ways of relating to each other, meet new ethical challenges, and move towards conditions of flourishing.

Somatiska friheter utgör grunden för en etisk forsknings- och designansats där kroppen förstås som en levande, förkroppsligad och subjektiv helhet. Synsättet utgår från att etik är förankrad i våra kroppar och levda erfarenheter, och formas i nära samspel med mellanmänskliga, sociokulturella och politiska relationer. Etisk förkroppsligad kunskap är ofta implicit i forsknings- och designpraktik, såväl som i våra interaktioner med maskiner. I tre tvärdisciplinära konst- och designsamarbeten har jag analyserat hur förkroppsligad etik manifesteras: (i) Robots, Dance, Different Bodies, (ii) Embrace Angels och (iii) How to Train Your Drone. Jag har undersökt hur olika etiska förhållningssätt kan ge upphov till friktioner som, när de bearbetas, öppnar för djupare former av samhörighet; hur sådana spänningar kan fungera som brobyggande mellan olika disciplinära praktiker; samt hur maskiner kan utformas för att stödja kroppars rörelse mot etisk transformation.

Projekten visar hur somatiska friheter kan förstås som ett etiskt åtagande som tar sin utgångspunkt i kroppen och dess levande, materiella och förkroppsligade strävan efter förändring och transformation. Detta innebär ett åtagande att skapa förutsättningar för förändring, att utvidga kroppars möjligheter till transformation och att underlätta processer genom vilka kroppar förändrar sina relationer till världen och därigenom också förändrar hur de definieras av dessa relationer. I de publicerade artiklarna visar jag hur sådan etisk förändring i människa–maskin-interaktioner manifesteras: etisk transformation kan uppstå som en konsekvens av förändringar i relationerna mellan kroppar och maskiner. Studierna visar vikten av att överskrida kroppens gränser i relation till den omgivande världen, och att mötet mellan oss och tekniken gör det möjligt för oss att förstå oss själva både som subjekt i rörelse och som objekt som blir fysiskt berörda. Kroppar blir därmed en del av det etiska arbetet: de kan söka bättre sätt att relatera till varandra, möta nya etiska utmaningar och röra sig mot rikare livserfarenheter.