Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Swedavia AB och behandlar hållbarhetsmässiga och ekonomiska aspekter av bagagemärkning vid Arlanda flygplats. Studien jämför nuvarande fysiska bagagetaggar av papper med digitala baggagetaggar, med BagID som referensprodukt. Syftet är att undersöka vilken lösning som är mest långsiktigt hållbar ur både ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv.

Arbetet baseras på en livscykelanalys och en livscykelkostnadsanalys där produktions-, transport-, användnings- och avfallsfaserna analyseras. För de fysiska bagagetaggarna har primärdata samlats in från Swedavias verksamhet, leverantörer och interna system. Analysen av de digitala bagagetaggarna bygger på komponentuppdelning och jämförbara sekundärdata. Klimatpåverkan uttrycks i koldioxidekvivalenter och kostnader i svenska kronor.

Resultaten visar att de fysiska bagagetaggarna har ett lågt koldioxidutsläpp per användning, men att den totala miljöpåverkan blir betydande till följd av den mycket stora årliga förbrukningen och den engångskaraktär som systemet bygger på. Ur ett ekonomiskt perspektiv domineras kostnadsbilden av löpande materialinköp, logistik, drift av CUSS och CUPPS system samt hantering av spill och avfall. Dessa kostnader återkommer årligen och är direkt kopplade till antalet utskrivna bagagetaggar.

De digitala bagagetaggarna uppvisar ett högre initialt koldioxidutsläpp och högre produktionskostnad per enhet, vilket främst kan härledas till elektroniska komponenter, batteri och tillverkningsprocesser. Den ekonomiska analysen visar dock att kostnadsstrukturen skiljer sig markant från den fysiska lösningen, då större delen av kostnaden är kopplad till inköp och certifiering, medan den löpande användningskostnaden är låg. Vid en tillräckligt lång livslängd och hög återanvändningsgrad kan de digitala bagagetaggarna nå en ekonomisk brytpunkt där de totala livscykelkostnaderna blir jämförbara med eller lägre än för fysiska bagagetaggar.

Studien visar sammantaget att digital bagagemärkning har potential att minska både klimatpåverkan och långsiktiga kostnader, men att detta är starkt beroende av livslängd, återanvändningsfrekvens och organisatoriska förutsättningar för implementering inom flygplatsens befintliga processer. 

This bachelor’s thesis was conducted in collaboration with Swedavia AB and examines the environmental and economic performance of baggage tagging systems at Arlanda Airport. The study compares conventional paper-based baggage tags with digital baggage tags, using BagID as a reference product. The objective is to assess which solution is more sustainable in the long term from both an environmental and an economic perspective.

The study applies a Life Cycle Assessment and a Life Cycle Costing approach, covering the production, transportation, use, and end-of-life phases. For the physical baggage tags, primary data were collected from Swedavia’s operations, suppliers, and internal systems. The assessment of the digital baggage tag is based on component-level analysis and comparable secondary data. Environmental impacts are expressed in carbon dioxide equivalents, while economic results are presented in Swedish kronor.

The results show that paper-based baggage tags have a low carbon footprint per individual use; however, their overall environmental impact is considerable due to the very high annual consumption and the single-use nature of the system. From an economic perspective, the physical tagging system is characterized by recurring costs related to consumables, logistics, equipment operation, maintenance, and waste handling, all which scale directly with the number of tags used.

Digital baggage tags exhibit a significantly higher initial carbon footprint and higher upfront cost per unit, mainly driven by electronic components, battery production, and certification requirements. The economic analysis indicates that the cost structure differs fundamentally from that of paper-based tags, as most costs are incurred upfront, while operational costs during the use phase are relatively low. If a sufficient service life and a high level of reuse can be achieved, digital baggage tags may reach a break-even point where their total life cycle costs become comparable to, or lower than, those of physical baggage tags.

Overall, the study concludes that digital baggage tagging has the potential to reduce long term environmental impact and total costs, provided that technical reliability, reuse rates, and organizational readiness are adequately addressed in future implementations.