As the proportion of less predictable renewable sources in the French electricity network increases, the need for flexibility arises. Demand-side flexibility (DSF) from residential users offers a cost-effective and environmentally sustainable alternative to relying on thermal power plants.

This master thesis aims to identify and understand the factors and mechanisms that determine the acceptability and development of demand-side flexibility (DSF) among French households, in order to inform strategies for increasing DSF adoption and facilitate its future modelling. The study was conducted by combining a structured literature review with a survey conducted on a representative sample of the French population. Although the survey was conducted prior to my research period, this is the first time the results are being analysed in a publicly available document.

Findings reveal that barriers and incentives depend strongly on the flexibility method. For automated solutions, major obstacles include equipment requirements, privacy concerns related to data sharing, and perceived loss of control. In contrast, manual DSF is mainly hindered by inconvenience due to the disruption of daily routines. The economic barrier due to inadequate electricity tariffs and additional costs is also to be overcome. For the drivers, the cost savings are mentioned in almost all studies as a key incentive. The environmental benefits, and the evolution of habits for manual flexibility, also appear as important incentives for households.

Socio-demographic factors (age, income…), household structure and organisation (dwelling type, presence of children, working from home…), and moral values (environmental awareness, trust…) also significantly influence willingness to participate in DSF schemes. Furthermore, the temporal dimension matters: for example, willingness to shift practices to midday is greater among those working from home, whereas being at home does not have the same influence for shifting to late evening hours.

Finally, households’ specific characteristics affect their perception and potential for flexibility: organisational constraints differ (e.g., noise issues are more significant in apartments), and tenants often face higher obstacles to automated DSF due to limited control over appliances.

Overall, these insights highlight the importance of tailoring DSF programs to households’ characteristics and preferences in order to unlock greater flexibility potential. They can also directly inform the modelling of electricity networks in prospective studies, thus supporting the energy transition.

I takt med att andelen mindre förutsägbara förnybara energikällor i det franska elnätet ökar, uppstår ett behov av flexibilitet. Flexibilitet på efterfrågesidan (Engelska: demand-side flexibility, DSF) från hushållskunder erbjuder ett kostnadseffektivt och miljömässigt hållbart alternativ till att förlita sig på värmekraftverk.

Denna masteruppsats syftar till att identifiera och förstå de faktorer och mekanismer som påverkar acceptansen och utvecklingen av DSF land franska hushåll, i syfte att informera om strategier för att öka användningen av DSF och underlätta framtida modellering. Studien genomfördes att kombinera en strukturerad litteraturgenomgång med en enkätundersökning som har genomförts på ett representativt urval av den franska befolkningen. Även om undersökningen genomfördes före min forskningsperiod analyseras dessa resultat här för första gången i ett offentligt dokument.

Resultaten visar att hinder och incitament i hög grad beror beror på vilken metod för flexibel elanvändning som implementeras. För automatiserade lösningar är de största hindren utrustningskrav, integritetsfrågor relaterade till datadelning och upplevd förlust av kontroll. Manuell DSF (det vill säga…) hindras däremot främst av besvär till följd av störningar i de dagliga rutinerna. Ekonomiska hinder på grund av otillräckliga eltariffer och extra kostnader måste också övervinnas. När det gäller drivkrafterna nämns kostnadsbesparingar i nästan alla studier som ett viktigt incitament. Miljöfördelarna och förändringar i hushållens organisation för manuell flexibilitet framstår också som viktiga incitament för hushållen.

Sociodemografiska faktorer (t.ex. ålder, inkomst), hushållets struktur och organisation (t.ex. bostadstyp, barn i hushållet, hemarbete) och moraliska värderingar (t.ex. miljömedvetenhet, förtroende) har också stor inverkan på viljan att delta i DSF-program. Dessutom spelar den tidsmässiga dimensionen roll: till exempel är viljan att flytta sina aktiviteter till middagstid större bland dem som arbetar hemifrån, medan det faktum att man är hemma inte har samma inverkan när det gäller att flytta aktiviteterna till sena kvällstimmar.

Slutligen påverkar hushållens specifika egenskaper deras uppfattning om och potential för flexibilitet: organisatoriska begränsningar varierar (t.ex. är bullerproblem mer betydande i lägenheter) och hyresgäster möter ofta större hinder för automatiserad DSF på grund av begränsad kontroll över apparater.

Sammantaget understryker dessa insikter vikten av att anpassa DSF-program till hushållens egenskaper och preferenser för att frigöra större flexibilitetspotential. De kan också direkt informera modelleringen av elnät i framtida studier och därmed stödja energiomställningen.