Beef production remains a primary contributor to greenhouse gas (GHG) emissions within the agricultural sector. This thesis evaluates the climate mitigation potential of various Land Management Practices (LMPs) by analyzing their capacity for both emission reduction and carbon sequestration. Through a systematic review of identifying the major emission contributors and relevant mitigation measures, Agroforestry, Rotational Grazing, and Cover Cropping were identified as high-impact strategies. To quantify these effects, a Life Cycle Assessment (LCA) was conducted on a mixed production case study (comprising both pasture and feedlot stages). Three scenarios were modeled: Baseline (Conventional), Rotational Grazing, and Cover Cropping. The results confirmed that these LMPs effectively targeted major emission contributors, aligning with established literature. Specifically, Rotational Grazing achieved a 13% reduction in total GHG emissions by optimizing machinery use and reducing fossil fuel inputs, while the Cover Cropping scenario yielded a 7% reduction. Regarding carbon removals, Soil Organic Carbon (SOC) was quantified using IPCC Tier 1 methodology, resulting in sequestration values of 0.087 kg C/ha/yr per kg LW for grass-based systems and 0.42 kg C/ha/yr per kg LW for Ryegrass + clover systems. However, the analysis identified significant methodological constraints in estimating carbon removals using static factors. The findings suggest that while LMPs offer substantial potential for Forest, Land, and Agriculture (FLAG) mitigation, their inherent biological complexity necessitates a more nuanced approach. Consequently, this study recommends for the adoption of a Hybrid LCA framework that integrates supply chain data with site-specific, process based modeling to accurately capture dynamic soil carbon fluctuations and long-term mitigation potential.

Nötköttsproduktion är en av de största källorna till växthusgasutsläpp inom jordbruket. Denna avhandling undersöker hur olika metoder för markförvaltning (LMPs) kan minska klimatpåverkan, både genom lägre utsläpp och genom att binda kol i marken. Genom en genomgång av tidigare forskning identifierades skogsjordbruk (agroforestry), rotationsbetning och fånggrödor (covercrops) som de mest effektiva strategierna. För att mäta effekterna gjordes en livscykelanalys (LCA) på en gård med både betesdrift och uppfödning i stall (feedlot). Tre scenarier jämfördes: ett normalläge (Baseline), rotationsbetning och fånggrödor. Resultaten visade att dessa metoder minskade utsläppen från de största utsläppskällorna, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Specifikt minskade rotationsbetning de totala utsläppen med 13 %, främst genom att minska användningen av maskiner och fossila bränslen. Fånggrödor gav en minskning på 7 %. När det gäller kolinlagring i marken användes en standardmetod (IPCC Tier 1). Resultaten visade att marken band 0,087 kg kol per kilo levandevikt för gräsmarker, och 0,42 kg för marker med engelskt rajgräs och klöver. Analysen visade dock att det finns stora begränsningar med att använda dessa enkla standardmetoder för att mäta kolinlagring. Slutsatsen är att även om dessa metoder har stor potential att förbättra jordbrukets klimatnytta, så är de biologiska processerna i marken komplexa. Därför rekommenderar studien en "Hybrid LCA". Det är en metod som kombinerar data från hela leveranskedjan med specifika mätningar på plats för att mer exakt kunna fånga hur kolhalten i marken förändras över tid.