Dagvatten tillhör en kategori förorenat vatten som i många fall inte renas tillräckligt. Ökande mängder artificiella föroreningar medför att det blir allt viktigare att välja rätt åtgärd för dagvattenhantering. Samtidigt ökar behovet av att kunna återanvända eller nyttiggöra dagvatten, vilket förutsätter att det renas med lämpliga metoder.

Syftet med studien var att kartlägga och jämföra alternativa metoder för behandling av dagvatten från hårdgjorda ytor, särskilt större parkeringsytor. Exempel på metoder som undersökts är oljeavskiljning, magasin, lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), metoder som involverar växtlighet, olika typer av diken och filter samt olika kombinationer av dessa.

Studien omfattade analys av relevanta lagar och regler, genomgång av kemitekniken bakom oljeavskiljare, utvärdering av alternativa metoder såsom infiltrationsdammar, intervjuer med företag och myndigheter samt en bred litteraturstudie av facklitteratur.

Rapporten redovisar hur dagvattenhantering bedrivs i Sollentuna kommun och sammanställer möjliga åtgärder som kan användas i olika situationer. Den beskriver även svensk praxis för användning av oljeavskiljare för dagvattenhantering vid parkeringsplatser, och hur Sollentuna i vissa fall gör undantag på grund av lokala förutsättningar. De omvärldsförändringar som studien fokuserar på är framför allt ökande regnmängder, men även förändringar i fordonsflottan (t.ex. fler elbilar) samt utvecklingen av föroreningar som tungmetaller och mikroplaster tas upp. Ett arbete för att utveckla en svensk standard för utvärdering av rening vid dagvattenanläggningar är nyligen initierat av Svenska Institutet för Standarder (SIS), vilket välkomnas av aktörer inom området.

Rapportens slutsatser visar att valet av dagvattenåtgärder försvåras av att det ännu saknas ett heltäckande och uppdaterat regelverk. Utöver den vanliga utmaningen att välja en lämplig kombination av tekniska lösningar för ett specifikt område finns även en risk att vissa åtgärder endast genomförs om en aktör frivilligt tar ansvar, trots att de är tekniskt motiverade. Trots att oljeavskiljare ofta är önskvärda för stora hårdgjorda ytor, särskilt i tättbebyggda områden, så kan de väljas bort om risken för oljespill inte anses vara stor nog. I Sollentuna anses risken, och därmed prioriteten för oljeavskiljare, vara oväntat lägre jämfört med andra kommuner. Man har en inriktning på att växtbaserade lösningar blir nödvändiga när regnmängderna når en viss nivå. Redan idag räknar den lokala VA-huvudmannen med en faktor 1,25 vid dimensionering av nya anläggningar i Sollentuna. Faktorn kan enligt bedömare behöva ökas ytterligare för att klara upp till cirka 1,5 gånger dagens vattenvolymer. Ett utvecklingsområde nationellt sett är behovet av rening av tungmetaller och mikroplaster där tekniken fortfarande är under utveckling.

Stormwater constitutes a category of polluted water that is, in many cases, insufficiently treated. As contaminant loads continue to increase, the need to select appropriate and effective stormwater management measures becomes ever more critical. At the same time, the need to reuse or otherwise utilize stormwater is growing, which requires treatment using suitable methods.The aim of this study was to identify and compare alternative treatment methods for

stormwater originating from hard surfaces, particularly large parking areas. The methods examined include oil separation, detention and storage facilities, local stormwater management, vegetation-based systems, various types of swales and filters, as well as combinations of these techniques.

The study involved an analysis of relevant legislation and regulatory frameworks, a review of the chemical engineering principles behind oil separators, an evaluation of alternative treatment methods such as infiltration basins, interviews with companies and authorities, and an extensive literature review.

The report describes current stormwater management practices in Sollentuna Municipality and compiles potential measures suitable for different site conditions. It also outlines Swedish practice regarding the use of oil separators for stormwater from parking areas, and how Sollentuna in some cases deviates from this practice due to local conditions. Key external developments considered include increasing rainfall volumes, changes in the vehicle fleet (e.g., the rise of electric vehicles), and emerging pollutants such as heavy metals and microplastics. A national initiative led by the Swedish Institute for Standards (SIS) to develop a new standard for evaluating the treatment performance of stormwater facilities has recently been launched and is welcomed by stakeholders.

The study concludes that the selection of stormwater measures is complicated by the absence of a comprehensive and up to date regulatory framework. In addition to the inherent challenge of choosing an appropriate combination of technical solutions for a specific site, there is a risk that certain measures are only implemented if an actor voluntarily assumes responsibility, despite being technically justified. Although oil separators are often desirable for large hard surfaces, especially in densely built areas, they may be omitted if the assessed risk of oil spills is considered low. In Sollentuna, this risk—and thus the priority for oil separators—is considered unexpectedly low compared with other municipalities. The municipality places increasing emphasis on vegetation-based solutions once rainfall volumes exceed certain thresholds. The local water utility already applies a design factor of 1.25 for new facilities, and expert assessments indicate that this may need to increase to approximately 1.5 to accommodate future runoff volumes. A national development need remains in the treatment of heavy metals and microplastics, where available technologies are still evolving.