Obehandlat träavfall är en värdefull men underutnyttjad resurs med stor potential att användastill nya produkter, men som idag främst går till energiåtervinning. Studier visar att det finnsflera tekniska möjligheter att öka materialåtervinningen, men ytterligare insatser och starkareekonomiska incitament krävs för att lösningarna ska kunna genomföras i större skala.

För att undersöka möjliga alternativ kontaktades företag vars verksamhet är beroende avträmaterial som råvara. Syftet vara att utreda intresset för att använda obehandlat träavfall somresurs samt vilka kvalitetskrav materialet behöver uppfylla. Arbetet omfattade även intervjueroch ett webbinarium om hantering och återvinning av olika typer av träavfall. Resultaten visadeen generellt positiv inställning till att öka materialåtervinningen och komma upp iavfallshierarkin i större utsträckning. De mest realistiska alternativen som identifierades vartillverkning av spånskivor samt produktion av bioolja genom pyrolys. Spånskivstillverkningsker redan i viss omfattning, men är beroende av tillgång på rätt kvalitet av returträ ochkonkurrerar med befintliga råvaruflöden. Bioolja genom pyrolys bedöms ha potential att skapahögre värde, men kräver omfattande förbehandling samt höga krav på renhet, partikelstorlekoch fukthalt. Tidigare försök att producera biokol från returträ, inklusive obehandlat träavfall,har haft begränsad framgång. Orsakerna är främst höga kvalitetskrav och låg efterfrågan, vilkethuvudsakligen kan kopplas till att det ännu saknas en tydligt etablerad marknad för biokol.Trots detta är biokol, ur miljösynpunkt, det mest intressanta alternativet eftersom det ävenfungerar som kolsänka. Studien visar att hanteringen av obehandlat träavfall i hög grad styrsav marknadspriser, tillgång och efterfrågan snarare än tekniska möjligheter. Prisskillnadenmellan obehandlat och behandlat träavfall ger svaga incitament för separat hantering, vilket isin tur gör att materialflöden ofta slås samman i form av returträ som går till energiåtervinning.Tekniska lösningar för sortering och förbehandling finns, men de innebär högainvesteringskostnader och blir främst lönsamma vid större volymer.

Slutsatsen är att obehandlat träavfall har stor potential att materialåtervinnas, men att dennautveckling främst begränsas av ekonomiska faktorer samt avsaknaden av en etablerad marknadför materialåtervunna produkter baserade på obehandlat träavfall. För att möjliggöra mercirkulära materialflöden krävs därför starkare ekonomiska incitament, en mer etableradmarknad samt åtgärder som synliggör klimat- och miljönyttan och samtidigt skaparförutsättningar för högre intäkter jämfört med befintliga hanteringslösningar. Detta innebär ipraktiken att både affärsmodeller, värdering av restmaterial och efterfrågan på återvunnaråvaror behöver utvecklas parallellt för att materialåtervinning ska bli ett konkurrenskraftigtalternativ till energiåtervinning.

Untreated wood waste is a valuable but underutilized resource with significant potential for usein new products, but today it is mainly directed to energy recovery. Studies suggest that severaltechnical opportunities exist to increase material recycling. But additional efforts and strongereconomic incentives are required for these solutions to be implemented on a larger scale.

To investigate possible alternatives, companies whose productions depend on wood-based rawmaterials were contacted. The purpose was to examine the interest in using untreated woodwaste as a resource and the quality requirements that such material would need to meet. Thework also included interviews and a webinar, focusing on current treatment methods andrecycling of different types of wood waste. The results showed a generally positive approachtowards expanding material recycling and moving further up the waste hierarchy. The mostrealistic alternatives identified were producing particle boards and bio-oil through pyrolysis.Particle board production is already used to some extent but depends on a stable supply ofsuitable quality waste wood and competes with existing raw material flows. Bio-oil productionthrough pyrolysis is considered to have the potential to generate higher value, but it requiresextensive pre-treatment as well as strict requirements regarding purity, particle size, andmoisture content. Previous attempts to produce biochar from waste wood, including untreatedwood waste, have shown limited success. The main reasons are high quality requirements andlow demand, which is largely linked to the absence of an established market for biochar. Despitethis, biochar is from an environmental perspective, the most interesting option as it alsofunctions as a carbon sink. The study shows that the processing and management of untreatedwood waste is largely shaped by market prices, supply, and demand rather than technicalconditions and possibilities. The price difference between untreated and treated wood wasteprovides weak incentives for separate processing and treatment, which in turn leads to materialflows often being combined as waste wood directed to energy recovery. Technical solutions forsorting and pre-treatment exist, but they involve high investment costs and are mainlyeconomically viable at larger volumes.

The conclusion is that untreated wood waste has significant potential for increased materialrecycling, but this development is primarily limited by economic factors and the lack of anestablished market for recycled products based on untreated wood waste. To enable morecircular material flows, stronger economic incentives, a more established market, and measuresthat highlight environmental and climate benefits are required, while also creating conditionsfor higher revenues compared to existing treatment options. In practice, this means thatbusiness models, the valuation of residual materials, and demand for recycled raw materialsneed to develop in parallel for material recycling to become a competitive alternative to energyrecovery.