Data-Driven Approaches for Cross-Disciplinary Exploration: Case of Youth Well-Being in Stockholm
2026 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Sustainable development
SDG 3: Good Health and Well-Being
Abstract [en]
In a socialised healthcare setting, such as Sweden, managing health early in life can ease future strain on the healthcare system and enable affordable, high-quality services for all. Promoting mental well-being among youth is an effective strategy to help them build resilience to life stressors, lead fulfilling, healthy lives, and age well.
Mental well-being is subjective; thus, each individual's experience is unique. Strategies to promote youth well-being must maximise conditions that foster well-being while minimising negative effects. Mental well-being also depends on a person's ability to form relationships, establish life goals and access the means to fulfil them. The components of well-being and the strategies that improve it vary with an individual's physical location, pre-existing health status, socio-economic conditions, family, and environment. Thus, an individual in Stockholm would experience mental well-being differently across municipalities.
Healthcare provision is a complex problem for a municipality. Municipalities have departmental hierarchies that interact to plan, manage, and provide services such as health care, education, and transportation. As a result, municipalities behave as complex adaptive social systems. Developing and monitoring youth mental well-being strategies in such a setting requires stakeholders (including youth) to collaborate to define what constitutes good mental well-being and which factors could improve it. Various municipalities also generate datasets that are seldom used beyond planning, monitoring, and reporting. These datasets include parameters that affect youth mental well-being. Furthermore, experts with experience working with youth hold \textit{tacit knowledge} that traditional datasets rarely capture and therefore do not share across departments. Identifying promotion strategies for youth well-being requires establishing and maintaining collaboration among such experts, departments, and stakeholders through data sharing and knowledge exchange, but this presents a significant challenge.
In this thesis, cross-departmental collaboration among Stockholm municipalities to promote youth mental well-being is contextualised as a distributed-cognition problem within a complex systems setting. It frames promoting youth mental well-being as a knowledge-exchange collaboration problem among stakeholders within a given Stockholm municipality.
The thesis presents an approach to leveraging data generated across municipal departments and entities to foster collaboration among them. This approach involves developing data visualisations from fused datasets across participating departments and using them in a participatory setting as boundary objects to foster collaboration and knowledge exchange. Boundary objects are cognitive artefacts used to bridge different expert groups within an institution. The thesis presents a graph database approach to fuse diverse public and specialised datasets across various departments. It fuses existing public data in Sweden with data shared by the municipalities of Lidingö and Nynäshamn to develop data visualisations and organise them into thematic data dashboards. The visualisations are then used in participatory settings across various workshops organised with Lidingö and Nynäshamn. In the participatory sessions, experts and youth from the municipalities discussed ways to promote youth mental well-being.
The thesis concludes that municipalities possess knowledge and data that are not all shared and may be present in silos. Combining existing public data infrastructure with municipal data can generate visualisations that support collaboration. Such collaborations can surface tacit knowledge held by municipal experts. Identifying strategies to promote youth well-being requires collaboration among a diverse set of municipal stakeholders. Based on the work outlined in the thesis, stakeholders identified new data not included in public datasets. They shared their experience working with youth with diverse needs, using both data and visualisations. This led to proposals to modify youth surveys to include questions and parameters to better track their transition to adulthood, from a healthcare perspective. The thesis shows that proposed collaborations can be built by leveraging existing municipal and national public data infrastructure. It also shows that visualisations can enable the sharing of knowledge and tacit information and help contextualise a municipality's local settings for stakeholders working to promote youth well-being.
Abstract [sv]
I ett samhällsfinansierat hälso- och sjukvårdssystem, som det svenska, kan hälsofrämjande insatser tidigt i livet minska den framtida belastningen på hälso- och sjukvården och möjliggöra prisvärda tjänster av hög kvalitet för alla. Att främja psykiskt välbefinnande bland ungdomar är en effektiv strategi för att hjälpa dem att bygga upp motståndskraft mot livets påfrestningar, leva ett meningsfullt och hälsosamt liv samt åldras väl.
Psykiskt välbefinnande är subjektivt; därför är varje individs upplevelse unik. Därför måste strategier för att främja ungdomars välbefinnande maximera de förhållanden som främjar välbefinnandet samtidigt som negativa effekter minimeras. Psykiskt välbefinnande beror också på en persons förmåga att knyta relationer, sätta upp livsmål och få tillgång till de resurser som krävs för att uppnå dem. Välbefinnandets beståndsdelar och de strategier som förbättrar det varierar beroende på individens fysiska plats, tidigare hälsotillstånd, socioekonomiska förhållanden, familj och omgivning. En person i Stockholm skulle således uppleva psykiskt välbefinnande på olika sätt beroende på vilken kommun hen bor i.
Hälso- och sjukvården är en komplex fråga för en kommun. Kommuner har avdelningshierarkier som samverkar för att planera, förvalta och tillhandahålla tjänster som hälso- och sjukvård, utbildning och kollektivtrafik. Följaktligen fungerar kommuner som komplexa adaptiva sociala system. Att utveckla och följa upp strategier för ungdomars psykiska välbefinnande i en sådan miljö kräver att intressenter (inklusive ungdomar själva) samarbetar för att definiera vad som utgör ett gott psykiskt välbefinnande och vilka faktorer som kan förbättra det. Olika kommuner genererar också datamängder som sällan används för annat än planering, uppföljning och rapportering. Dessa datamängder innehåller parametrar som påverkar ungdomars psykiska välbefinnande. Dessutom besitter experter med erfarenhet av att arbeta med ungdomar \textit{tyst kunskap} som traditionella datamängder sällan fångar upp och som därför inte delas mellan avdelningarna. För att identifiera strategier för att främja ungdomars välbefinnande krävs det att man etablerar och upprätthåller ett samarbete mellan experter, avdelningar och intressenter genom datadelning och kunskapsutbyte, men detta utgör en betydande utmaning.
I denna avhandling placeras det avdelningsöverskridande samarbetet mellan Stockholms kommuner för att främja ungdomars psykiska välbefinnande i ett sammanhang som ett problem med distribuerad kognition inom ramen för komplexa system. Den betraktar främjandet av ungdomars psykiska välbefinnande som ett samarbetsproblem kring kunskapsutbyte mellan intressenter inom en given Stockholmskommun.
Avhandlingen presenterar en metod för att utnyttja data som genereras inom kommunala avdelningar och enheter för att främja samarbetet mellan dem. Metoden innebär att man utvecklar datavisualiseringar utifrån sammanfogade datamängder från deltagande avdelningar och använder dem i en deltagarbaserad miljö som gränsobjekt för att främja samarbete och kunskapsutbyte. Gränsobjekt är kognitiva artefakter som används för att överbrygga klyftor mellan olika expertgrupper inom en institution. Avhandlingen presenterar en grafdatabasbaserad metod för att sammanfoga olika offentliga och specialiserade datamängder från olika avdelningar. Den sammanfogar befintliga offentliga data i Sverige med data som delats av kommunerna Lidingö och Nynäshamn för att utveckla datavisualiseringar och organisera dem i tematiska datadashboards. Visualiseringarna används sedan i deltagarbaserade sammanhang under olika workshoppar som anordnas tillsammans med Lidingö och Nynäshamn. Under de deltagarbaserade sessionerna diskuterade experter och ungdomar från kommunerna olika sätt att främja ungdomars psykiska välbefinnande.
Avhandlingen drar slutsatsen att kommunerna besitter kunskap och data som inte alltid delas och som kan finnas isolerade i silor. Befintlig infrastruktur för offentliga data kan kombineras med kommunala data för att skapa visualiseringar som stödjer samarbete. Sådant samarbete kan lyfta fram den tysta kunskapen som kommunala experter besitter. Att identifiera strategier för att främja ungdomars välbefinnande kräver samarbete mellan en mängd kommunala aktörer. Baserat på det arbete som beskrivs i avhandlingen identifierade aktörerna nya data som inte ingick i de offentliga datamängderna. De delade med sig av sina erfarenheter av att arbeta med ungdomar med olika behov, med hjälp av både data och visualiseringar. Detta ledde till förslag om att anpassa ungdomsenkäterna så att de inkluderar frågor och parametrar för att bättre kunna följa ungdomarnas övergång till vuxenlivet, ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Avhandlingen visar att föreslagna samarbeten kan byggas upp genom att utnyttja befintlig kommunal datainfrastruktur samt den svenska offentliga datainfrastrukturen. Den visar också att visualiseringar kan möjliggöra utbyte av kunskap och tyst kunskap samt bidra till att sätta kommunens lokala förhållanden i sitt sammanhang för aktörer som arbetar för att främja ungdomars välbefinnande.
Place, publisher, year, edition, pages
KTH Royal Institute of Technology, 2026. , p. 77
Series
TRITA-CBH-FOU ; 2026:50
Keywords [en]
mental well-being, youth, cross-departmental, data-fusion, data-driven visualisation
Keywords [sv]
psykiskt välbefinnande, ungdomar, tvärsektoriellt samarbete, dataintegration, datadriven visualisering
National Category
Health Sciences
Research subject
Technology and Health
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-391366ISBN: 978-91-8106-754-5 (print)OAI: oai:DiVA.org:kth-391366DiVA, id: diva2:2112615
Public defence
2026-12-01, T1, via Zoom: https://kth-se.zoom.us/j/63999907259?pwd=SaFEHnp9KKDodZ5wprBA0o9223ENDA.1, KTH, Hälsovägen 11C, 141 57 Huddinge, Stockholm, 13:00 (English)
Opponent
Supervisors
Funder
Region Stockholm
Note
QC 2026-10-26
2026-10-262026-10-232026-10-27Bibliographically approved
List of papers