Detta projekt är en uppföljning till projektet ”Kapacitetsanalys av järnvägsnätet i Sverige – Bearbetning av databas över infrastruktur, trafik, tidtabell och förseningar” som utfördes vid KTH under 2008-2009 på uppdrag av dåvarande Banverket. Syftet är att uppdatera de nyckeltal som beräknades 2008 utifrån 2012 års situation och utreda vad som hänt sedan dess.

Flera av Trafikverkets databaser har använts för att göra en beskrivning av Sveriges järnvägsnät. Beskrivningen utgörs av flertalet nyckeltal som omfattar information om infrastruktur, tidtabell, trafik och förseningar. Järnvägsnätet har delats in i mindre stråk som nyckeltalen beräknats för. Resultaten presenteras framförallt i form av kartor som gör det möjligt att snabbt skaffa sig en nationell överblick av situationen 2012 och ev. förändring sedan 2008.

De databaser som använts för att göra beräkningarna är BIS, Tidtabellsboken och Lupp. Några av de nyckeltal som beräknats är: stationsavstånd, spårlängd på stationerna, andel stationer med samtidig infart, antal tåg per dag, tidpunkt för maxtimmen, antal tåg under maxtimmen, tågens hastighet, tågens blandning med avseende på hastighet, godstågens längd/vikt/axellast, andel långa persontåg, bruttoton/dag, andel merförsenade tåg, och medianen av merförseningen per 100 km hos de på sträckan merförsenade tågen. Nya nyckeltal som tagits fram och som ej beräknades 2008 är: andelen tåg som reducerat sin försening och medianen på reduktionen per 100 km hos dessa tåg, andelen godståg som är längre än medelspårlängden av stationerna på sträckan, utnyttjad kapacitet och antal framförda tåg jämfört med vad som planterats.

Resultaten sammanfattas på nationell nivå för de viktigaste nyckeltalen. Alla nyckeltal redovisas i ett Excellark (separat fil, ingår ej i rapporten). Dessutom har arbete lagts ned på att granska kvaliteten på förseningsdata från Lupp som använts i projektet.