The logistics and transport industry places a heavy load on the environment, causing various harms such as air pollution, global warming and resource depletion. The logistics and supply chain management literature assigns the largest share of responsibility for alleviating such harms to two supply chain actors: shippers (i.e., logistics buyers) and logistics service providers (LSPs), which motivated focusing on them in this thesis. Specifically, the purpose of this thesis is to investigate the engagements of shippers and LSPs in different green logistics practices (GLPs) throughout the logistics purchasing process, and to propose improvements for such engagements by their interactions.

Three research questions drive this investigation. The first question handles comparing the drivers (i.e., institutional pressures) for shippers to purchase GLPs and for LSPs to provide them—to reveal how this ‘one-tier network’ is driven as a whole. The second question aims to describe how shippers and LSPs engage in the different GLPs throughout the logistics purchasing process (across its four phases: request for proposal, negotiations, contracting and execution) and why such engagement takes place as it does. The third question aims to propose improvements for shippers’ and LSPs’ engagements in the different GLPs throughout the process—by enacting different degrees of interactions (cooperation vs. collaboration). A methodological triangulation approach is used to answer these questions, based on five papers that are extracted from three studies: a single case (shipper-LSP dyad), a multiple case (3 shippers, 5 LSPs) and a survey (169 shippers, 162 LSPs).

The findings reveal a lack of direct regulatory, market and competitive pressures on shippers to purchase GLPs. These are compared to existing (yet insufficient) regulatory pressure, effective market pressure and emergent competitive pressure on LSPs to provide GLPs. The findings also reveal gaps between the actors’ purchasing-providing engagements in GLPs across the purchasing process, which followed three patterns: steady & wide, steady & narrow and emergent. Distinct GLPs are associated with each pattern, and detailed explanations are presented for these associations based on the characteristics of each GLP . Further, the findings propose paths to improve the actors’ engagements in GLPs across the process, based on the gap pattern for each GLP and the degrees of shipper-LSP interactions required for it (cooperation vs. collaboration).

This thesis contributes to the body of knowledge through systematically incorporating a trilateral actor-, phase- and GLP-specific distinction into the green logistics purchasing discussion. Also, it transcends the descriptive (and general) level of analysis of shippers’ and LSPs’ green engagements during the logistics purchasing process, by: (i) explaining why such engagements occur as they do and (ii) providing recommendations that could actually improve these engagements. Insights are offered to managers at shipper/LSP firms to assist them in modifying their purchasing/marketing strategies throughout the purchasing process with respect to specifically targeted GLPs. Insights are also offered to policymakers to set suitable regulations on both actors to support ‘greening’ logistics networks.

Logistik- och transportbranschen belastar miljön genom luftföroreningar, global uppvärmning och utarmning av resurser. I litteraturen inom logistik och supply chain management betonas de centrala aktörerna inom försörjningskedjan, logistikinköpares och logistikleverantörers, ansvar för detta, vilket gör det motiverat att belysa dessa aktörer i denna avhandling. Avhandlingens syfte är att undersöka dessa två aktörers engagemang i olika gröna logistiktillämpningar (GLPs) under logistikinköpsprocessen, samt att föreslå förbättringar för dessa tillämpningar genom att fokusera på aktörernas interaktioner. Avhandlingens syfte är att undersöka hur dessa två aktörer intresserar sig för olika gröna logistiklösningar (GLPs) under inköpsprocessen, samt att föreslå förbättringar för hur dessa lösningar hanteras genom att fokusera på aktörernas interaktion.

För att uppfylla avhandlingens syfte formulerades tre forskningsfrågor. Den första frågan jämför logistikinköpares och logistikleverantörers drivkrafter (institutionellt tryck) att implementera GLPs, i syfte att visa vad som formar logistiknätverket som helhet. Den andra frågan består av att förklara hur olika GLPs hanteras av dessa två aktörer under logistikinköpsprocessens fyra faser: offertförfrågan, förhandlingar, kontraktskrivande och genomförande. Den tredje frågan syftar till att bidra med förbättringsförslag för logistiksinköpares och logistiksleverantörers hantering av olika GLPs - genom att föreslå olika nivåer av interaktion (samarbete eller samverkan). En metodologisk trianguleringsmetod används för att besvara dessa frågor, genom fem artiklar som grundar sig på tre studier; en fallstudie (1 logistikinköpare och dess logistikleverantör), en multipel fallstudie (3 logistiskinköpare, 5 logistikleverantörer) och en enkät (169 logistikinköpare, 162 logistikleverantörer).

Resultaten visar en brist på direkt regulatoriskt, marknadsmässigt och konkurrensmässigt tryck för logistikinköpare att köpa GLPs. När det gäller logistikleverantörer och GLPs, finns det ett effektivt tryck från marknaden samt ökande tryck från konkurrensen, medan det regulatoriska trycket är reellt men otillräckligt. Resultaten visar även tre mönster gällande skillnader mellan inköpares respektive leverantörers  intresse för olika GLPs under logistikinköpsprocessen: (i) stadiga och breda, (ii) stadiga och smala samt (iii) ökande skillnader. Förklaringar baserade på varje GLPs egenskaper presenteras, därefter ges förslag för att förbättra aktörernas hantering av GLPs under inköpsprocessen. Dessa förslag baseras på de observerade mönstren samt graden av interaktion (samarbete eller samverkan) som krävs mellan aktörerna.

Denna avhandling bidrar till ökad kunskap om grön logistik genom att systematiskt tydliggöra skillnader mellan aktörer, inköpsprocessens faser och GLPs. Avhandlingen utvecklar den aktuella beskrivande (och generella) analysnivån av logistikaktörernas hantering av den gröna inköpsprocessen genom att: (i) förklara varför hanteringen sker på detta sätt och (ii) föreslå rekommendationer som kan leda till förbättringar. Avhandlingen kan hjälpa chefer inom logistik och inköp att anpassa sina inköps-/marknadsföringsstrategier under logistikinköpsprocessen för varje GLP.  Den kan också hjälpa politiska beslutsfattare att utforma lämpliga regler för både inköpare och leverantörer av logistiktjänster, med syfte att bidra till ett grönare logistiknätverk.