Interest in different measures for Carbon Dioxide Removal (CDR) has been increasing lately since negative emissions is more and more seen as a necessary complement to conventional mitigation options when pursuing the deep and rapid decarbonisation required to meet the 1,5°C target set out in the Paris agreement. One such measure could be Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS) which is a type of Negative Emission Technology (NET) where biogenic CO2 is captured from the flue gasses of large point sources, transported, and finally stored in underground geological formations, resulting in a net removal of CO2 from the atmosphere. Although the sustainability of deploying BECCS globally on a gigaton scale is highly debatable, the situation is quite unique in the Nordics. The Nordic countries all pursue ambitious climate targets, Sweden and Finland already have a large bioeconomy, and suitable storage sites may soon be available in Norway and Denmark. Thus, interest for BECCS is particularly high in a Nordic context. Despite this, surprisingly few studies have tried to explore views and perceptions of BECCS among Nordic actors that could be directly involved in or affect the implementation of the technology. These perspectives are important to understand in order to identify potential barriers, as well as opportunities, that should be considered when pursuing BECCS deployment. One such barrier that is frequently mentioned in literature is the high unit cost associated with the technology, where one possible solution could be to collect CO2 from larger clusters of emitters in order to obtain economies of scale. However, no studies have tried to identify potential Nordic clusters using a systematic method. Likewise, few studies have evaluated the cost of CO2 transport using assumptions that are relevant in a Nordic context and based on the storage infrastructure that could be available in the near future. This thesis attempts to fill these gaps in the literature in two parts. First, perspectives on BECCS among different Nordic actors are explored through an online survey and follow-up interviews. Second, potential Nordic CO2-clusters are identified using a simple replicable method and evaluated. For these clusters the cost of transporting CO2 for storage in the North Sea is also calculated using the annuity method in order to assess how economies of scale might influence transport costs.

Intresset för olika typer av koldioxidborttagning har ökat på senare tid eftersom negativa utsläpp allt oftare ses som ett nödvändigt komplement till konventionella klimatåtgärder när man eftersträvar den omfattande och snabba minskning av koldioxidutsläpp som krävs för att nå 1,5°C-målet i Parisavtalet. En möjlig typ av koldioxidborttagning är BECCS vilket är en teknik för negativa utsläpp där biogen CO2 infångas ur rökgaser från större punktutsläppskällor, transporteras och slutligen lagras i underjordiska geologiska formationer. Nettoeffekten är således att CO2 avlägsnas från atmosfären. Även om det klart går att ifrågasätta hållbarhetsaspekten i att implementera BECCS globalt på en gigaton-skala så finns det särskilda förutsättningar specifikt i Norden. Samtliga nordiska länder eftersträvar ambitiösa klimatmål, Sverige och Finland har redan en stor bioekonomi, och lämpliga lagringsanläggningar kan snart komma att bli tillgängliga i Norge och Danmark. Intresset för BECCS är således särskilt högt inom en nordisk kontext. Trots detta är det förvånansvärt få studier som har försökt utforska åsikter och uppfattningar om BECCS hos aktörer i Norden som skulle kunna vara direkt involverade i eller påverka dess implementering. Dessa perspektiv är viktiga att förstå för att identifiera eventuella hinder, samt möjligheter, som bör tas i beaktning då tillämpning av BECCS på industriell skala eftersträvas. Höga kostnader är ett hinder som ofta nämns i litteraturen där en möjlig lösning skulle kunna vara att samla in koldioxid från större kluster av punktutsläppskällor för att därmed uppnå ekonomiska skalfördelar. Det är dock inga studier som har försökt identifiera potentiella nordiska kluster med en systematisk metod. Likaså är det få studier som har utvärderat transportkostnaden för CO2 med antaganden som är relevanta i Norden och baserade på den lagringsinfrastruktur som bedöms bli tillgänglig i närtid. Detta examensarbete söker åtgärda dessa kunskapsluckor inom litteraturen i två delar. I den första delen utforskas olika perspektiv på BECCS bland nordiska aktörer genom en webbaserad enkätundersökning och efterföljande intervjuer. I den andra delen identifieras potentiella CO2-kluster i Norden med en enkel och replikerbar metodologi, vartefter dessa också analyseras. För dessa kluster beräknas transportkostnaden för CO2, med avseende på lagring i Nordsjön, med hjälp av annuitetsmetoden. Detta i ett försök att bedöma hur ekonomiska skalfördelar påverkar transportkostnaden.