Pair programming is an agile software development practice that can be used in university student's education when learning programming. Previous research on students at universities has shown that there exist different perceived benefits and drawbacks on the practice’s contribution to learning. However, these research are few and no similar studies have been conducted at KTH. A research gap has therefore emerged, which this thesis intends to fill and potentially lead to the subject being more relevant to, for example, Swedish universities. This creates the problem question: “How do students at KTH perceive the benefits and drawbacks of pair programming from a learning perspective, and how do these compare to previous studies?”. The purpose of the thesis is to explore the students' perceived benefits and drawbacks of pair programming at KTH from a learning perspective. The thesis goal is to expand the study on students' perceived benefits and drawbacks of pair programming from a learning perspective, as well as contribute to the knowledge of pair programming. The research methods chosen for the thesis are previous literature studies and qualitative in-depth interviews with eight students at KTH. The results are presented as summerazitations and tables of collected data on KTH students' perceptions on the benefits and drawbacks of pair programming from a learning perspective. The main benefits and their circumstances identified were better perspective, qualitative code and faster progress. Drawbacks and their circumstances on the other hand, were identified as various levels of experience, difference in personal preference, different time schedules and difficulties in alternating roles and changing partners. These results indicate that pair programming contributes much when learning programming, but that there also exist perceived drawbacks by KTH students.

Parprogrammering är en agil praxis inom mjukvaruutveckling som kan användas i universitetsstudenters utbildning när de lär sig programmering. Tidigare forskning på universitetsstudenter har visat att det finns olika upplevda fördelar och nackdelar med praktikens bidrag till lärande. Dessa undersökningar är dock få och inga liknande studier har gjorts på KTH. Ett forskningsgap har därmed uppstått, som denna avhandling avser att fylla och potentiellt leda till att ämnet blir mer relevant vid, exempelvis, svenska universitet. Detta leder till problemfrågan: ”Hur uppfattar studenter på KTH fördelarna och nackdelarna med parprogrammering ur ett lärandeperspektiv, och hur är dem i jämförelse med tidigare studier?”. Syftet med uppsatsen är att utforska studenters upplevda fördelar och nackdelar med parprogrammering på KTH ur ett lärandeperspektiv. Forskningens mål är att utöka studien om studenters upplevda fördelar och nackdelar med parprogrammering ur ett lärandeperspektiv, samt bidra till kunskapen om parprogrammering. De forskningsmetoder som valts ut är tidigare litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer med åtta studenter på KTH. Resultaten presenteras som sammanfattningar och tabeller över insamlad data om KTH-studenters uppfattningar om fördelar och nackdelar med parprogrammering ur ett lärandeperspektiv. De främsta fördelarna och deras omständigheter som identifierades var bättre perspektiv, kvalitativ kod och snabbare framsteg. Nackdelar och deras omständigheter identifierades däremot som olika nivåer av erfarenhet, olika personliga preferenser, olika tidsscheman, svårigheter med alternerande roller och byte av partner. Dessa resultat tyder på att parprogrammering bidrar mycket till lärandet av parprogrammering, men att det också finns nackdelar uppfattade av KTH-studenter.